Kortpredikan 12 april 2021
Apg 4: 23-31; Ps 2: 1-9; Joh 3: 1-8
”Varför larmar hedningarna?” Varför detta motstånd, både på torget och i hjärtat?
Hedningarna har understöd av fienden, som hela tiden går omkring och söker sitt byte.
Djävulens favoritbyte är den döpte, som gått honom ur händerna genom dopet i ”vatten och ande”.
Dopet är giltigt och verksamt, men måste fullbordas på ödmjukhetens väg, för att bevara hjärtat rent och nå målet, ”kärleken till Gud som driver ut fruktan”.
Varje morgon viskar fienden: ”Det finns ingen räddning för honom hos Gud.” Benedictus placerar Psalm 3 som daglig inledning till matutinen.
Vinden blåser vart den vill. Den ödmjuke, finner alltid en utväg.
I ödmjukhetskapitlets avslutande vers avslöjar Benedictus vem som leder till friheten och friden.
”Detta skall Herren i sin nåd genom den helige Ande visa hos sin arbetare, som nu är renad från laster och synder.”
pater Ingmar Svanteson
