Kortpredikan 11 oktober 2019
Joel 1: 13-15; 2: 1-2; Ps 9; Luk 11: 15-26
Vi vet inte mycket om profeten Joel utöver vad som möter i boken som bär hans namn. Hans profetiska budskap är kärvt och tydligt: ”Klä er i sorgdräkt och klaga. Jämra er, pålys en helig fasta”. Han talar drastiskt om ”Herrens dag, en dag av mörker och tjocka, av moln och töcken”.
Vi borde inte förvånas. Katekesen säger: ”Guds rike skall inte komma i sin fulla verklighet genom en historisk triumf för kyrkan till följd av att utvecklingen ständigt går framåt utan genom att ondskans makt en sista gång släpps loss men blir besegrad av Gud.”
I evangeliet har Jesus botat en man som var stum. Men hans underverk avvisas och betecknas som svartkonst. Alla underverk kan diskuteras och ifrågasättas. Också ondskan kan utföra liknande ting.
Mera i förbifarten säger Jesus att ett rike som råkar i strid med sig självt blir ödelagt. Ett varningens ord till den kyrka som låter falska läror växa fritt.
Så talar Jesus om ”Guds finger”[1]. Det är verktyget med vilket han drivit ut demonen.
Fingret är en liten lem i kroppen. Jakobs brev talar om tungan som ”en liten lem”. Det var med sitt ord som Jesus botade den stumme.
Guds och Kristi ord kan tyckas som ett ”litet” vapen, men det liknas i skrifterna vid ett Andens svärd.
Utan Guds och Kristi ord står människans hus tomt och vidöppet för onda tankar och inflytelser. Med Guds ord, mottaget och förvandlat till bön, kan människan vakta sitt hus.
Vi lyssnar till Guds ord och besvarar det i ödmjuk bön för att skydda vårt hus och vårt hjärta. Ett enda Guds ord är starkare än alla fiendens anslag.
En ökenfader bävade och frågade hur han skulle besegra ondskans väldiga angrepp. Han fick ett kort och ”litet” svar: ”Ödmjukheten”.
I den heliga eukaristin får vi del av den lilla hostian, Guds Ord i koncentrat.
I bön och handling svarar vi med ett litet ord: ”Amen”.
Maria formulerar dess innebörd: ”Må det ske med mig efter ditt ord”.
pater Ingmar Svanteson
[1] Uttrycket finns i 2 Mos 8:19.
