Kortpredikan 1 september 2021
Kol 1: 1-8; Ps 52: 10-11; Luk 4: 38-44
Paulus tackar Gud för vad som hänt i Kolossai i Mindre Asien. Människorna där har fått del av tron på Kristus, de lever i kärleken och i hoppet. De har ”hört sanningens ord, evangeliet, som har nått fram till dem liksom det bär frukt och växer till i hela världen”.
Människorna i Kolossai har fått lära det av en viss ”Epafras”. Denne Epafras är Pauli lärjunge och ”medarbetare”. Paulus i sin tur är ”genom Guds vilja Kristi Jesu apostel”.
Detta är frukten av vad evangeliet berättar om. Jesus förkunnar ”budskapet om Guds rike”, botar sjuka och driver ut demoner. Han går från stad till stad. Nu har samma verklighet nått Kolossai i Mindre Asien. Så småningom nådde den till oss här uppe i Norden.
Det apostoliska arbetet har sin källa i Jesus och i hans enhet med sin himmelske Fader. Vi anar denna enhet när han ”går bort till en enslig plats” för att be.
Ur denna enhet mellan Sonen och Fadern i den helige Ande växer Kyrkan fram.
Frukten är trefaldig, i tro på Kristus Jesus, i kärlek ”till alla de heliga”, och i hoppet om det som väntar i himlen.
För att växa till i denna nåd och kunna vittna om denna tro, detta hopp och denna kärlek firar vi den heliga eukaristin.
pater Ingmar Svanteson
