Kortpredikan 1 oktober 2021, S. Teresa av Jesusbarnet, jungfru
Bar 1: 15-22; Ps 79: 1-5, 8-9; Luk 10: 13-16
Det kan förvirra att höra dagens läsningar på denna, den heliga Teresa av Jesusbarnets, dag. Hon vittnar om förtröstan och om kärlekens lilla väg. Dagens läsningar vittnar om motsatsen, domen över vårt onda sinnelag och oviljan att höra.
Baruk, profeten Jeremias tjänare, formulerar syndabekännelsen på hela folkets vägnar. Han säger: ”Vi har syndat… vi har inte lyssnat”.
Jesu domsord över Korasin, Betsaida och Kafarnaum är ännu intensivare. De hade hört Jesu egna ord och sett hans underverk, men ändå inte omvänt sig.
Samma villkor gäller också oss och vårt förhållande till kyrkan och det budskap som vi har hört. ”Den som lyssnar till er,” säger Jesus till sina apostlar och till sin kyrka, ”han lyssnar till mig och den som avvisar er han avvisar mig och den som har sänt mig”.
Lilla Teresa insåg att hon inte kunde utföra några stordåd. Hon kunde inte klättra upp för den höga trappa hon såg framför sig. Men, och det gör skillnaden, hon upptäcker att det finns en ”hiss”. Också omvändelse är en frukt av den gudomliga nåden.
Inte så att min vilja elimineras, men det avgörande i omvändelsen är nåden. Också viljan är en gåva. Det är därför vi ber om Guds hjälp:
”Omvänd oss till dig”. Det är därför vi ber att öron och ögon skall öppnas.
Teresa böjde sig ner i sin intighet och lyftes så högt att hon kunde nå sitt mål.
Genom aposteln Paulus upptäckte hon att kärleken var det avgörande i alla kallelser. Det är inte stordåd som krävs, men att göra allt i kärlek.
Redan ett leende i stället för en sur reaktion är början till ett förändrat sinnelag. Också ”små” uppoffringar av kärlek spelar roll. Kärleken ges var och en som ber om den.
Då kunde Teresa också bejaka det lidande och det mörker som drabbade henne.
”Låt sakramentet tända kärleken i oss, den kraft som fick den lilla Teresa att skänka sig helt åt dig och be om din barmhärtighet för alla”.
pater Ingmar Svanteson
