Predikan på tredje Påsksöndagen 2016 i Nässjö
Apg 5: 27-32, 40b-41; Ps 30; Upp 5:11-14; Joh 21:1-19, eller 1-14
Vi kanske inte så ofta tänker på himlen, hur det ser ut där, vilka som finns där. Och det stämmer ju att livet här på jorden ger oss alldeles tillräckligt att tänka på. Allt måste vi bestämma oss för och göra så att det blir bra. Vare sig vi är rika eller fattiga, eller mittemellan, vare sig vi är friska eller sjuka, eller däremellan, har vi vår uppgift. Vi behöver inte be om uppgifter, de kommer av sig själva. Är vi barn, är vi ungdom, är vi vuxna, alltid kommer uppgifterna. Så blir livet liksom dagen och natten, arbetet och vilan, kämpandet och avkopplingen.
Men det betyder något om allt har ett mål och en mening. Ser man ingen mening i sina uppgifter blir ingenting roligt, bara tråkigt. En som spelar basket eller fotboll ser en mening i att vinna en match, även om man förlorar, har matchen en mening. Annars gör man det inte! I dag har vi lyssnat till några ord i Bibeln som berättar om himlen, närmare bestämt om de mindre änglarna och de största i Guds närhet. Att komma dit är själva livets mening!
Men tänker vi på att vi måste jobba för det? Det tror jag vi alla vet. Precis som basketspelaren måste anstränga sig måste den kristne anstränga sig. Hur? Träna? Nej, men vilja möta Jesus ofta, ja! Fråga änglarna och helgonen får ni det svaret: ja, vi vill bara höra till Jesus! Han är vår mening och vårt mål, liksom vi är målet för hans kärlek!
Vad gör änglarna och helgonen? Hur är det för dem? Man kan bara tänka att det är något underbart, något så oerhört vackert, något som gör att de är lyckliga. Varför? Jo, de är hos Gud och de ser Gud och de gör något vackert för Gud.
Högst upp sitter Gud Fadern och vid hans sida Lammet. Vem är lammet? Kära barn, ungdomar och vuxna, i varje liturgi vi firar här, hör ni orden ”Se Guds Lamm som bortager världens synder. Saliga är de som är inbjudna till Lammets måltid” – och alla svarar vi: ”Herre, jag är inte värdig att du går in under mitt tak, men säg bara ett ord, så blir min själ helad”.
Så är det alltså: Lammet är Jesus, samme Jesus hos dem som hos oss!
Ni barn och unga vet väl att lamm är snälla djur, de äter gräs och gör inget ont mot andra djur. De är helt oskyldiga. När Jesus kallas Guds Lamm passar det bra, därför att han är god, han är snäll, han är vänlig men stark och modig. Men han är också tydlig, han har regler. Precis som en bra coach.
Han är lammet som blir offrat på korset för alla som inte är snälla, inte goda och inte oskyldiga. Tänk att Jesus tänkte på alla dem och ville hjälpa dem att komma till himlen! Om han inte hjälpte dem skulle de säkert komma till helvetet och inte till himlen och paradiset! Men han tänkte: Nej, djävulen ska inte få dem, så lätt ska det inte gå!
Ja, han har till och med gjort sig till bröd, till mat för oss, mat till det eviga livet, därför sjunger vi i Påskens tid:
Vårt påskalamm är Jesus Krist
Ett offer utan fläck och brist.
Här bryter vi ett heligt bröd
och äter som han själv oss bjöd.
Kära bröder och systrar! Låt oss nu gå till det bord han dukar för oss. Hans måltid är vår fest i livet. Amen!
Diakon Göran Fäldt
