Predikan på minnesdagen för S:ta Teresia Benedicta av Korset, jungfru och martyr, Europas skyddspatron 2018

Predikan på minnesdagen för S:ta Teresia Benedicta av Korset, jungfru och martyr, Europas skyddspatron 2018

Kära bröder och systrar i den katolska kyrkan, vi som lever i Sverige och i Europa,

Europa har tre manliga och tre kvinnliga skyddshelgon. De manliga är de heliga Benedikt av Nursia och de heliga Kyrillos (827-869) och Metodius (815-885).

Benedikt (480-547) firas 11 juli och Kyrillos och Methdius den 14 februari. Johannes Paulus II, själv helgon, utnämnde dem tillsammans som skyddspatroner för Europa 31 december 1980. Deras namn kan knytas till munkväsendets betydelse i det kristna Europa med bönen och arbetet som de två stödpelarna. Kyrillos och Methodius kom från Grekland och förde evangeliet och Kyrkan till de slaviska folken söder och norr om Alperna.

De tre kvinnliga helgonen betonar kvinnornas roll i Europas kristna historia. "Jag ville ha lika många kvinnliga helgon för att peka på den viktiga roll som kvinnor har spelat och fortsätter att spela i kyrka och samhälle genom historien", sade påven.

De tre kvinnliga skyddshelgonen för Europa är S:ta Birgitta av Vadstena (1303-1373), S:ta Katarina av Siena (1347-1380), och S:ta Teresia Benedicta av Korset, (Edith Stein, 1891-1942) som utnämndes tillsammans av Johannes Paulus II den 1 oktober 1999. Vart och ett av dessa tre helgon har haft sin särskilda kallelse och betydelse. I dag kan vi urskilja områden i vår civilisation som hotas av falska ideologier och avfall från Kyrkan. Kyrkan växer i antal medlemmar men den katolska tron utsätts för angrepp både inifrån och utifrån. Allt detta har pågått en längre tid.

Den kände biskopen Fulton Sheen sa redan 1974 i ett teveprogram att vi nu upplever slutet på kristendomen. Han förklarade sig: ”Kristendomen är det ekonomiska, politiska och sociala livet inspirerat av kristna principer. Allt detta är slut och förbi. Se bara symtomen i vår tid: sammanbrott för familjen, skilsmässorna, aborterna, det omoraliska livet och bristen på ärlighet i allmänhet.”

Instämmer vi nu med biskop Sheen (1895-1979) att samma symtom visar sig dagligen i vår egen nutid får Kyrkans skyddshelgon en alldeles särskild roll och betydelse. Vi kan lära känna dem bättre genom bön och studier, vi kan besluta oss för att bli sanna profeter för Kyrkans oföränderliga lära och sanning. Vi kan bli särskilt inspirerade av Teresia Benedicta av Korset, som vi firar idag med Guds ord, bön och eukaristi.

Vi får bara inte stanna vid det inre livet, det har sitt särskilda, ovärderliga andliga vittnesbörd, men vi måste se oss omkring i världen och i Kyrkan och pröva vår kallelse: vad kan vi göra, vad måste vi göra, vad får vi inte försumma när Gud kallar oss att vara hans vittnen?

Påven Johannes Paulus II hade flera särskilda intentioner när de tre kvinnliga helgonen blev skyddspatroner. Mässan på fredagsförmiddagen den 31 december inledde de europeiska katolska biskoparnas synodmöte i Vatikanen. Fram till 23 oktober år 2000 skulle de diskutera kristendomens ställning i Europa 10 år efter kommunismens fall och dra upp riktlinjer för den katolska kyrkans verksamhet under det kommande millenniet. Det är nu snart 20 år sedan denna diskussion kom igång och den är lika aktuell i dag som alldeles i början av det tredje milleniet, de tredje årtusendet. I dag finns en andligt skadlig uppgivenhet för Kyrkans del, kanske en acedia, ”djävulens frestelser mitt på ljusa dagen”, som ökenfäderna hade erfarenhet av.

Många tror, även biskopar, att sekulariseringen är ofrånkomlig, ett historiskt faktum som vi som katoliker måste acceptera och anpassa oss till. Men det kan inte vara den Helige Andes röst, eller Kristi barmhärtighet och kärlek. Vi måste tvärtom ha modet att stå upp för alla kristna principer, de som ska vara grundläggande för samhället och utvecklingen.

Det Fulton Sheen pekade på 1974 måste vi utgå från och ta nya tag 2018 framåt för att omsätta i praktisk handling! Den heliga Teresia Benedicta av Korset visar att kärleken till Kristus och till Hans kors alltid kan vara vår väg i vilka omständigheter vi än får leva under. Hon valde att gå till djupet i den tro hon fått av den Katolska Kyrkan. Hon blev i sitt liv en Kyrkans sanna dotter, precis som det helgon som visade henne vägen till Kyrkan, den heliga Teresa av Jesus. Ledd av den Helige Ande vände hon sig till rikedomen i Kristi kors genom det andra stora helgonets vittnesbörd under samma tid, den helige Johannes av Korset.

Kära bröder och systrar som gemensamt med smärta och oro upplever en allvarlig kris i tron och i samhällslivet, låt oss med förnyade krafter lita på Guds försyn och försöka göra det som är gott, sant och vackert i vårt liv. Gud gav oss livet och kallade oss. Må det vi nu gör, ber om och tänker vara en enda stor tacksägelse till den Treenige Guden, alltings skapare och Herre. Honom tillkommer all ära och härlighet. Amen.

Diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran FäldtGöran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han är mångårig ordförande i katolska stiftets Utskott för  Äktenskap och familj. Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område. Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2010 och är för närvarande engagerad i förberedelserna till de nordiska familjedagarna i Norge i maj 2020. Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta tillfälle att vara en hjälpande hand i människors nödsituationer och kan förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med debattartiklar i Katolskt Magasin och skriver betraktelser inför helgen i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982. Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.