Predikan på minnesdagen för S:ta Teresa av Jesus, 15 oktober 2020

Predikan på minnesdagen för S:ta Teresa av Jesus, 15 oktober 2020

 

Rom 8:22-27; Ps 19: 8-11; Joh 15: 1-8

 

Kära bröder och systrar,

Den helige Fadern påven Franciskus har upprepat S:t Johannes Paulus II: s uppmaning till de kontemplativa karmeliterna, kvinnliga och manliga, att vara ljusfyrar i denna tids mörka natt för Kyrkan i världen.

På olika sätt har Teresas döttrar och bröder kunnat bevara det ljus de två påvarna finner så avgörande, nämligen den outtröttliga tilliten till Guds kärleksfulla försyn och nåd. Jesus säger ju till alla sina efterföljare, ”Ni är världens ljus” (Matt 5:14).

På olika sätt kallar Gud Fadern de döpta och trogna vittnena till Hans Sons liv, död och uppståndelse att vara ljussignaler till alla som färdas på de stormiga haven och som söker en trygg hamn i Gud, den ende som kan rädda de resande, de som ännu måste göra sin jordiska pilgrimsresa till det himmelska målet.

Alltid samma förtröstan på Gud som var Teresas andliga väg är denna ljusfyr som världen behöver! I förföljelsen av Kyrkan är den outtröttliga tilliten till Gud det starka ljuset. Det kan vara enkelt men starkt, det kan vara litet med synas långt ut i världen. Tron har den förmågan att sända ljus i mörker.

Den salige Carlo Acutis är ett sådant ljus Gud har tänt för att vägleda de sjöfarande i vår tid. Han liknade Teresas ljusfyr vid en varmluftsballong. Han har sagt: ”Vår själ är som en varmluftsballong. Om det råkar finnas dödssynd, faller själen till marken. Bikten är som elden under ballongen som gör att själen lyfter upp igen. Därför är det viktigt att ofta gå till bikten”.

Teresa av Jesus var också en modig kvinna. Alla kan lära sig mycket av henne vad mod betyder. Mod är inte något bekvämt, man kan inte ligga ”på soffan”, om man är kallad att vara i ljusets tjänst, menade Teresa som undervisade om Fullkomlighetens väg. Mod är att anta de stora utmaningarna.

Jesus undervisade först om dessa utmaningar och hur Hans efterföljare skall leva med dem i lydnad och ödmjukhet. ”På samma sätt skall ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Fader i himlen”.

Han uppmanar till de goda gärningarna som Han vill ge en evig lön hos sig i himlen. Detta gudomliga löfte om en evig lön för det goda arbetet i tjänandet är det som måste sporra oss, lika mycket som fruktan för syndens lön i helvetet måste avhålla oss från de onda gärningarna.

Utan de goda gärningarna av kärlek till Gud slocknar ljusfyrarna och de sjöfarande har ingen hjälp på det stormiga havet i tidens mörka natt. Den salige Carlo Acutis hade en outtröttlig tillit till Gud genom bönen. Han har sagt, ”Allt vi behöver be Gud om i bönen är begäret efter heligheten”. Eller som Paulus sagt: ”Jag räknar allt som en förlust i jämförelse med det som är långt mera värt, kunskapen om min Herre Kristus Jesus” (Fil 3:8).

Så tänkte också den unga flickan Teresa de Cepeda y Ahumada när hon med sin bror gav sig iväg på en väg söderut från Avila i Spanien för att bli martyr genom muslimerna i Afrika.

Det är en sådan tillit till Gud och ett sådant mod som är ljuset i världen, det ljus som Kristus ger de döpta att bära med sig var de än befinner sig.

I vår tid förföljs Kyrkan i det kommunistiska Kina. Många präster, nunnor och lekmän som kommit ut ur kinesiska fängelser för att de varit Kristi ljud bland människor i Kina, fick en fristad i Karmels kloster i Macau i det gamla portugisiska Kina. Till slut – när Kina återtog Macau efter mer än 400 år – måste de kontemplativa nunnorna lämna sin mission och söka sig i frihet i Kanada. De kämpade trons kamp så länge det var möjligt.

Under deras tid i det ateistiska Kina var de sanna ljusfyrar, precis som de två påvarna bett dem vara. Våra kristna bröder och systrar förföljs i denna stund. Korsen och helgonbilderna tas bort av kommunistpartiet och bilder av Xi Jinping måste sättas upp i kyrkorna. Alla ska läsa den nya kommunistiska Bibeln där Uppenbarelseboken tagits bort. Alla ska på sina telefoner ha appen Xi Jinping och läsa 30 minuter varje dag om ledarens tankar. Sedan måste de svara på frågor. Svarar de fel, blir de häktade och omskolade i fabriker och annan tvångsproduktion. Så fungerar den sanna diktaturen. Ingen ska komma undan!

Kära bröder och systrar, vi är världens ljus, säger Herren Jesus Kristus. Teresa av Jesus har visat att det är möjligt, Carlo Acutis har visat att det är möjligt.

För de trogna har Herren Gud en evig lön i beredskap efter den jordiska döden. Gud gör oss genom dopet och tron till ljusfyrar och varmluftsballonger som vittnar om Gud och Guds enastående skönhet och vishet. Amen.

Diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran Fäldt

 

Göran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han har i många år varit ordförande i Katolska utskottet för äktenskap och familj (KUÄF), som nu heter Familjeutskottet (FU) från nyåret 2023. Diakon Göran fortsätter nu som ledamot men inte som ordförande. 

Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året  förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område.

Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2012 och är för närvarande engagerad i det nordiska familjerådet som utbyter erfarenheter och diskuterar utvecklingen i stiften på familjeområdet.

Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta haft tillfälle att stödja människor i nödsituationer och kunnat förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Han är inte längre aktiv i Caritas lokala arbete.

Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med artiklar och bloggar i Katolskt Horisont och skriver ibland debattartiklar i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus’ katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982.

Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och har suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.