Predikan på Kristus Konungens högtid 2019

2 Sam 5:1-3; Ps 122:1-2,4-5; Kol 1:12-20; Luk 23:35-41

Kära bröder och systrar i Kristus Konungen,

De bibliska referenserna till högtiden Kristus Konungen vittnar om ett ledarskap på det världsliga området i Guds namn. Andra Samuelsbokens författare placerar in de första kungarna i Israels historia efter befrielsen från Egypten, Saul och David, som ledare för hela Guds folk, både för deras inre ordning och tillväxt och för det rent militära försvaret mot angränsande folk som när som helst kunde finna anledning att anfalla Israel. Folket uppfattar detta ledarskap som ett gudomligt uppdrag för kungen: ”Du skall vara herde för mitt folk, du skall vara Israels furste” (2 Sam 5:2). Folket sluter upp bakom sin kung som en garant för allas religiösa förbund med Gud.

Psaltaren den här dagen innehåller ord av kung David som vittnar om det ansvar han tar för Israel och stoltheten över att få bygga staden och säkra rätten: ”I Jerusalem finns domarsäten” men också stolthet över att vara utvald och kallad: ”I Jerusalem finns troner för Davids ätt”, det vill säga den välbyggda staden är också basen för en dynasti, en släkt som för vidare det gudomliga uppdraget som först och främst är religiöst: ”Det är en plikt för Israel att prisa Herrens namn”.

Det är kan vi säga det Gamla förbundets identitet, att vara ett folk som leds av Gud och som fullgör sin del av ett förbund mellan Gud och hans folk i trohet mot lagen, Mose lag.

I det Nya och eviga förbundet i Messias Jesus Kristus, det som uppenbaras i Bibelns Nya testamente, beskrivs ledarskapet i helt andra ord och med en ny inriktning. Kristus är Konungen som befriat Guds folk från ett helt annat hot än andra folks krig och erövringar, nämligen ”mörkrets välde” (Kol 1:13).

Vi märker här att människans problem är ett inre, personligt problem, en – fråga om hennes egen rättfärdighet inför Gud sin Skapare. Kristus är Guds Son och i Honom är människan friköpt – från syndens slaveri – och genom att vara friköpt från synden är vi som människor delaktiga i denne Guds Sons rike (Kol 1:13-14). Sonens rike är ett nytt rike som inte är detsamma som Sauls och Davids rike under Gud i Jerusalem.

 I det nya förbundet är Gud Konung på ett annat sätt. Han är, säger Paulus, ”den osynlige Gudens avbild, den förstfödde i hela Skapelsen”. Det är i Hans rike som människan har sin hemortsrätt som Guds barn. Det Guds barn har att kämpa mot är inte en yttre fiende utan en inre, mörkrets och den andliga dödens inre fiende.

Kristus är Konung, men inte i första hand en konung på det mänskliga samhällets område, utan som Kyrkans huvud. ”Han finns före allting, och allting hålls samman i Honom”, skriver Paulus under den Helige Andes inspiration. ”Han är huvudet för den kropp som vi tillhör genom dopet, kyrkan, och ”Han är begynnelsen, Han är den förstfödde från de döda och överallt den främste” (1:17-18).

Det är denna tillhörighet till Kristus som gör oss till medborgare i det gudomliga rike som får sitt säte inom oss, i den sonliga relationen mellan mannen och kvinnan, människan, och den osynlige, evige Guden som råder över hela sin Skapelse.

Det är på det sättet Gud är Konung för oss, det är på det sättet vi existerar, understödda av den gudomliga nåden och försynen. Kristus Konungen är också – kan vi säga – vårt försvar i den andliga kampen som hela tiden pågår mellan det goda och det onda. Vi kan med Bibelns och Paulus ord beskriva det dödliga hotet som just ”mörkrets välde”.

Vad kan i vår tid detta mörkrets välde vara och bestå av? Ett svar är att det måste handla om den ateism som alltid lurar på de döptas själar. Vi kan märka att denna fara finns i våra egna familjer, i våra huskyrkor, att förnekelsen av tron, att förkastandet av Kyrkan, att föraktet för den naturliga lagen och de kyrkliga normerna i äktenskapet är just ”mörkrets välde” – det som Kristus Konungen befriar oss från och friköper oss från genom ”förlåtelsen av våra synder” (1:14). Det skulle inte finnas sådana faror, sådana utmaningar i våra liv som bärs av Guds eviga kärlek, om det inte var för Satans, djävulens skull. Det är denna onda varelse som hotar oss precis som de fientliga folken kring Israel i det Gamla förbundets tid och vill få oss på fall. Det är han inflytande som är ”mörkrets välde”!

I evangeliet enligt Lukas i dag på Kristus Konungens högtid får vi lära oss vad som krävs av oss som lemmar i Kristi kyrka, som är Hans kropp och där han är huvudet. Vi måste sluta upp bakom Honom och med Honom i kampen för kärlekens vittnesbörd. ”Rådsherrarna hånade honom” skriver Lukas. De står vid korset som ska bli Livets träd för oss alla men i öppet förakt och totalt oförstånd. De missförstår totalt Kristi konungaskap och förstår inte att Kristi lidande på korset är för deras skull också för att de skall ”friköpas från mörkrets välde” och de säger i sin revolt mot Sanningen: ”Andra har han hjälpt, nu får han hjälpa sig själv, om han är Guds Messias, den utvalde” (Luk 23:35).

De har inte förstått att det är så Gud i sin älskade Son är konung, konung över hela Skapelsen, med all makt i himlen och på jorden. Han har livet och döden i sin hand. Därför har vi samma plikt som kung David när han säger i psaltaren: ”Det är en plikt för Israel att prisa Herrens namn”. Det är vår religiösa plikt att vara lydiga Kristus Konungen och prisa honom och leva efter Hans heliga ord. Bara Han är vår Konung, Jesus från Nasaret. Bara Maria är vår Drottning, för hennes moderskaps skull skall alla släkten, också vårt, prisa henne salig. Amen.

                                                                                                         diakon Göran Fäldt