Predikan på festen för ärkeänglarna 2016

Predikan på festen för ärkeänglarna 2016

Alla de tre ärkeänglarna har haft enastående uppgifter för oss människor: ärkeängeln Gabriel (Luk 1:19; Dan 8:16, 9:21; Luk 1:10, 19) naturligtvis som den som kommer med budskapet om Gud Sonens människoblivande genom jungfru Maria; S:t Mikael (Dan kapitel 10 och 12; Upp 12:7-9; Judas 9) som den som slår tillbaka det personifierade onda, Satan och hans onda andar, S:t Rafael (Tobit 12:12, 15) som helade Tobit från blindheten. Dessa tre har upphöjda platser i himlen men inte de högsta som tillfallit seraferna och keruberna.

Allt vi kan veta om dessa himlens invånare har uppenbarats för oss genom den Heliga Skrift. Vi kan inte spekulera över deras väsen och funktion och inte heller veta hur många de är till antalet. Men de har alltid hört till vår katolska tro: vi ber dem i mässan, vi vördar dem med en festdag och vi litar på deras himmelska beskydd (Änglarna i Kyrkans tradition – från Augustinus till Thomas Gallus, Veritas förlag, 2016).

Vi kan ha en personlig relation till vår skyddsängel. Ärkeänglarna påminner mer om Guds plan för hela mänskligheten och för skapelsen. Nästan alla av våra stora kyrkofäder har studerat de heliga skrifterna och predikat om ärkeänglarna. Det skulle vara helt fel att glömma bort dem i Kyrkan och försumma kulten av änglarna. Jesus gör dem levande och närvarande för oss alla. Han har ju sagt: ”Ni skall få se himlen öppen och Guds änglar stiga upp och ner över Människosonen” (Joh 1:51). Det kanske handlar om den sista tiden, strax innan Jesus återkommer i makt och härlighet. Änglarna, och bland dem förstås ärkeänglarna, ingår i Guds skapelses underbara verk, ofattbart i storhet och skönhet.

Om hela mänskligheten skulle räkna stjärnornas antal på natthimlen en timme varje natt under en månad skulle vi ändå inte kunna räkna antalet ljuspunkter i alla stjärnbilderna. Om vi skulle kunna se de heliga andarna, de som ibland blir budbärare och kallas änglar, skulle vi aldrig kunna räkna deras antal.

Den vetenskapliga filosofin ser det materiella kosmos men den kan inte se den övernaturliga andliga världen. De hemligheter Gud vill uppenbara för oss kräver trons gåva som ges oss i dopet. Inte heller när vi kommer till himlen efter döden kommer vi att kunna känna antalet av alla Guds änglavarelser. Men de finns där och uppfyller himlarna där också människornas själar finns i väntan på den yttersta domen då denna skapelse går över i en ny. När vi här på jorden firar ärkeänglarna tillber vi Gud och tackar Honom för hela hans verk. Gud den Allsmäktige har fyllt de heliga andarna i himlen med liv och de tjänar Gud var och en med sitt eget uppdrag. Allt återger Guds egen skönhet och storhet, allt som finns och lever omger Gud och lovsjunger Gud i en fullkomlighet och harmoni som vi här bara kan ana och i himlen möta och njuta av. Amen.

Diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran Fäldt

 

Göran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han har i många år varit ordförande i Katolska utskottet för äktenskap och familj (KUÄF), som nu heter Familjeutskottet (FU) från nyåret 2023. Diakon Göran fortsätter nu som ledamot men inte som ordförande. 

Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året  förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område.

Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2012 och är för närvarande engagerad i det nordiska familjerådet som utbyter erfarenheter och diskuterar utvecklingen i stiften på familjeområdet.

Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta haft tillfälle att stödja människor i nödsituationer och kunnat förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Han är inte längre aktiv i Caritas lokala arbete.

Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med artiklar och bloggar i Katolskt Horisont och skriver ibland debattartiklar i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus’ katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982.

Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och har suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.