Predikan i Nässjö 10:e söndagen under året 2016

1 Kung 17:17-24; Ps 30; Gal 1: 11-19; Luk 7:11-17

Kära bröder och systrar,

Påve Franciskus utfärdade i slutet av förra året ett dekret om helgonförklaring av svenskan Elisabeth Hesselblad. Elisabeth Hesselblad blir i dag vårt andra kanoniserade svenska helgon utöver Heliga Birgitta, som helgonförklarades 1391.

I några korta ord från vårt stifts informationsansvariga kan följande sägas om det nya helgonet:

”Maria Elisabeth Hesselblad grundade Birgittinorden, SS Salvatoris S. Brigidae, Vår Frälsares Orden. Hon föddes i Fåglavik i Sverige den 4 juni 1870 och dog i Rom den 24 april 1957. Fåglavik är en liten plats strax norr om Borås och några vallfärder dit har gjorts tidigare från vår församling.

Efter att länge ha arbetat som sjuksköterska reformerade Elisabeth Hesselblad Birgittinorden med särskild betoning på kontemplation, välgörenhet till behövande och kristen enhet. Hon var en pionjär inom den ekumeniska dialogen.

Den svenska grenen av Birgittinorden har i dag över femtio kloster i olika länder. Systrar lever och arbetar i Djursholm norr om Stockholms stad och i Falun i Dalarna.

Den 9 april 2000 saligförklarades hon av påven Johannes Paulus II och nu blir hon alltså helgonförklarad i Rom i dag av påven Franciskus”.

Ett stort sällskap med biskop Anders Arborelius befinner sig nu i Rom för att delta i högtidligheterna i S:t Petrus basilika. I sällskapet finns också representanter från vår församling.

Birgittasystrarna i Vadstena gläder sig naturligtvis särskilt över att ännu en birgittin helgonförklaras i den katolska kyrkan i Sverige som har det stora ansvaret att integrera så många katolska kristna från olika delar av världen i nya förhållanden. Vi har alla anledning att vara tacksamma för den Heliga Maria Elisabeth Hesselblads helgonförklaring eftersom det var hon som återförde Birgittas orden till Sverige i början av förra århundradet. De fick till slut öppna ett gästhem i Vadstena som sedan på uppmaning från den Heliga Stolen i Rom överläts till den gamla medeltida grenen av Vår Frälsares orden. Systrarna i Vadstena hör till denna äldsta gren av orden. Vi har alltså i Sverige den rikedomen att ha två levande grenar av Birgittas stora verk som inspiration för alla med den katolska tron.

Birgittasystrarna i Vadstena skriver om detta: ”Våra medsystrar i Djursholm och Falun till beskedet att grundarinnan av deras ordensgren, Moder Elisabeth Hesselblad, kommer att bli helgonförklarad den 5 juni 2016. Även för vår medeltida gren av orden är detta något som vi ser fram emot med en stor glädje och tacksamhet. Utan Moder Elisabeth hade Birgittasystrarna troligen aldrig kunna återvända till vårt land. Det var hon som återförde vår orden till Sverige och då först till Djursholm. Senare grundade hon ett "vilohem" här i Vadstena år 1935. 1963 övergick detta hus till den medeltida grenens ägo på uppmaning av Vatikanen och fyra medsystrar från vårt tidigare moderkloster Abdij Maria Refugie i Nederländerna kom hit för att hjälpa till i en svår situation”.

Dagens läsningar för den 10:e söndagen under året passar särskilt väl in med den livsgärning den heliga Maria Elisabeth blev känd för. Hon ville verkligen vårda lidande människor av kärlek till Kristus och hans Kyrka. I Kungaboken berättas om profeten Elia som genom bön till Gud gav liv åt en änkas ende son som dött. Och kvinnan uttryckte sin tacksamhet så: ”Nu vet jag att du är en gudsman och att det verkligen är Herren som talar genom dig” (1 Kung 17:24). Det visar sig alltså ofta att himlen är öppen för oss på det sättet att vi kan be de heliga, både de på jorden och de i himlen om hjälp. Gud låter det ske genom verkliga mirakler. Vi kan alltid be Gud om allting och lita på hans kärlek och barmhärtighet.

Låt oss bara komma ihåg att vi själva när vi ber måste vara i nådens tillstånd, det vill säga att vi fått förlåtelse för våra synder och att vi förnyat vårt barnaskap hos Gud. Då inte bara hör han vår bön utan låter oss få det vi ber om.

I evangeliet i dag upprepas det än tydligare att Gud gör underverk. I Nain hade en annan änka förlorat sin ende son och folket skulle begrava den döde. Men ”Jesus fylldes av medlidande med änkan” (Luk 7:12) och uppväckte den döde pojken från döden och gav honom åter till modern. Och folket sa: ”Gud har besökt sitt folk”.

Kära bröder och systrar, kära unga och kära barn!

Tvivla aldrig på Gud och tro alltid att han vill hjälpa oss med allt. Vi behöver bara tro på honom med hela vårt förstånd och med hela vår själ och be som Jesu vänner och efterföljare. Helgonen kommer också till vår hjälp. De har nått målet och är hos Gud. De kan be för oss och göra så att vi vill leva närmare Jesus i vardagslivet. Kanske kan vi också hjälpa människor på något sätt. Vi ser ju att det är möjligt i Bibeln och i Kyrkans liv. Låt oss alltså alltid vara fulla av gott mod och aldrig tvivla på Guds närvaro och kärlek i vårt liv. Amen.

Diakon Göran Fäldt