Predikan Herrens Dop 2024

Predikan Herrens Dop 2024

Jes. 55: 1-11; Ps 12; 1 Joh. 5: 1-9; Mark 1: 7-11

Kära bröder och systrar,

”Alla som genom tron och dopet tillhör Kristus skall bekänna sin tro inför människorna”, säger Kyrkans katekes (14). Här idag kan vi inte så enkelt sammanfatta vad detta dop har inneburit för alla som i tro lyssnat hela livet på Honom ”som döper med helig ande” (Mk 1: 8).

Om vi hade en Kyrkans Centrala Statistikbyrå skulle vi ändå inte kunna fatta bredden och djupet i det verk Gud  påbörjat för hela mänskligheten.

Men var och en av oss kan ödmjukt böja sig ner och tacka Gud för vårt eget dop! Herren själv lät sig döpas av Johannes, för vår skull, för att visa oss vägen, för att göra oss till kungar, profeter och präster.

Bara Gud själv kan se människors själar fyllas med kärlekens flammande eldslågor som slagit ut i dopet i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn! Profeten kan brista ut i lovsång ”Lovsjung Herren för Hans väldiga gärningar, gör dem kända över hela världen” (Jes. 12: 5). I Psaltaren, som är Bibelns sångbok, sjunger kung David, ”Ära Herren, ni gudasöner, ära Herrens majestät” (29:1).

Så stark har tron på Gud varit i alla tider, så stort hopp har Gud väckt i människors hjärtan, så länge människor funnits till. Havens väldigaste fiskar och himlens fåglar, savannernas elefanter och skogarnas björnar sjunger till Guds ära, men utan tro och därför utan hopp om det eviga livet. Allt levande sjunger Guds ära! Bara människan med tro, hopp och kärlek.

Hur oändligt skönt och vackert är det inte för oss syndare, att kung David kallar oss gudasöner i sin psalm. Guds söner och döttrar är vi, inte för att vi gjort stora ting eller sjungit till en himmelsk harpa, utan därför att Gud skapat oss lika Honom till sin avbild (1 Mos 1:27) och återlöst oss från synden genom sin Son.

Mitt på dagen får vi sjunga med allt klosterfolket, ”Kom helge Ande med din tröst, med Faderns makt och Sonens röst. Låt hjärtat som var stumt och dött, bli återskapat, pånyttfött” (Cecilia, 395).

Ja, kära bröder och systrar, just för att Gud velat upphöja oss till likhet med sig själv, har vi stort behov av tröst. ”Kom helge Ande med din tröst!” Vi har så många gånger gjort oss ovärdiga vår höga kallelse och inte levt som Guds äkta barn. Som Kristi efterföljare är vi kallade att älska alla Guds barn och hålla hans bud, som den helige aposteln, med samma namn som Johannes Döparen, säger i sitt brev: ”Ty detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud”. Det måste vi göra, vi måste förstå varför de är oss givna och leva efter dem efter vårt samvetes val, och vara vittnen som katekesen säger: ”Alla som genom tron och dopet tillhör Kristus skall bekänna sin tro inför människorna”.

Herrens Dops fest är inte i första hand en berättelse om dopet i Jordan. I Bibeln, i Nya Testamentet, är det den första uppenbarelsen av Guds Heliga Trefaldighet. ”När Jesus steg upp ur vattnet såg han himlen dela sig och Anden komma ner över Honom som en duva. Och en röst hördes från himlen: ”Du är min älskade Son, du är min utvalde.” (Mk 1:11). Amen.

diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran Fäldt

 

Göran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han har i många år varit ordförande i Katolska utskottet för äktenskap och familj (KUÄF), som nu heter Familjeutskottet (FU) från nyåret 2023. Diakon Göran fortsätter nu som ledamot men inte som ordförande. 

Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året  förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område.

Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2012 och är för närvarande engagerad i det nordiska familjerådet som utbyter erfarenheter och diskuterar utvecklingen i stiften på familjeområdet.

Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta haft tillfälle att stödja människor i nödsituationer och kunnat förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Han är inte längre aktiv i Caritas lokala arbete.

Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med artiklar och bloggar i Katolskt Horisont och skriver ibland debattartiklar i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus’ katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982.

Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och har suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.