Predikan 9 augusti 2024, S. Teresia Benedicta av Korset, jungfru och martyr, Europas skyddspatron
Hos 2: 14, 15cd, 19-20; Ps 45: 11-12, 14-17; Matt 25: 1-13
Kära medkristna,
När Teresia Benedicta av Korset led martyrdöden i det tyska koncentrationslägret Auschwitz den 9 augusti 1942, hade det gått nästan exakt ett år sedan ett annat stort helgon, den helige Maximilian Maria Kolbe lidit martyrdöden i samma förintelseläger. Ingenting tyder så vitt vi vet på att de kände till varandra. S:t Maximilian dömdes till strafflägret under 1941 och mördades med injektion eftersom kommendanten tyckte att det tog för lång tid i svältbunkern. Dessutom hörde man att den helige bad med de andra och sjöng kristna sånger och hymner. Försynen ville att han skulle dö timmarna före högtiden Marie Upptagelse den 15 augusti. Så länge levde han alltså i koncentrationslägret.
Syster Teresia Benedicta fördes av Gestapo från karmelitklostret Echt i Nederländerna den 2 augusti 1942 till Auschwitz där hon mördades den 9 augusti. Vi tror att hon först fördes till uppsamlingslägret Westerbork på vägen till Tyskland. Under de dagarna hjälpte hon kvinnorna och lekte med deras barn. Trots allt som hotade i världen spred hon trons ljus och kärlekens gärningar under de få dagarna hon hade kvar att leva.
Hon offrade sig både för sitt folk, judarna, och som kristen martyr. I sina skrifter talar hon om vad man kan göra när världen står i brand. ”Vill vi släcka lågorna?” frågar hon: ”Betrakta då korset. Från det öppnade hjärtat flödar Frälsarens blod, ett blod som till och med kan släcka helvetets eld”.
Hon visste vad som väntade henne som judinna i Hitlers rike. Det gjorde också den katolske prästen som offrade sig för en medfånge. Straffet för opposition mot nazismen var döden.
I sitt lidandes barack predikade Maximilian Maria Kolbe sin brinnande kärlek till Kristus. Han upprepade det ofta bland sina medfångar: ”Hatet är aldrig en skapande kraft. Bara kärleken är den skapande kraften”.
Båda de heliga förstod vilket lidande kriget innebar för folken i Europa och senare också i Asien, i Japan och Kina. I sina andliga skrifter har Syster Teresia pekat på det kristna korset i det som då skedde. ”Världen står i lågor och flammorna kan snart nå vårt eget hus men över de många lågorna står korset. Korset kan inte brinna upp. Korset är vägen från jorden till himlen. De som omfamnar det med tro, hopp och kärlek dras upp i den treenige Gudens hjärta”, skrev hon.
Så lyckades hon på kort tid efter sin konversion, efter dop och konfirmation, nå den högsta kunskapen om den kristna tron och religionen. Hennes liv och vittnesbörd ledde till att Kyrkan förklarade henne som skyddshelgon för hela Europa.
Europa har tre manliga och tre kvinnliga skyddshelgon. De manliga är den helige Benedikt av Nursia och de heliga Kyrillos (827-869) och Metodius (815-885).
De tre kvinnliga skyddshelgonen för Europa är S:ta Birgitta av Vadstena (1303-1373), S:ta Katarina av Siena (1347-1380), och S:ta Teresia Benedicta av Korset, (Edith Stein, 1891-1942) som utnämndes tillsammans av Johannes Paulus II den 1 oktober 1999, alltså inför det tredje milleniet. Vart och ett av dessa tre helgon har haft sin särskilda kallelse och betydelse. I dag kan vi urskilja områden i vår civilisation som hotas av falska ideologier och avfall från Kyrkan. Inte minst har Teresia Benedicta av Korset stor betydelse som katolsk feminist. Hennes insikter om kvinnans geni och kallelse är unika och en gåva till Kyrkan i vår tid.
Kyrkan växer i antal medlemmar men den katolska tron utsätts för angrepp både inifrån och utifrån. Allt detta har pågått en längre tid. Vi behöver skyddshelgonen och vi behöver den heliga Edith Stein, som i Karmels orden fick namnet Teresia Benedicta av Korset. Edith Stein var den första kvinnan i Europa som doktorerade i filosofi. Men det var en slutstation. Kvinnor kunde inte få tjänst som professor vid universitet!
Vi kan lära känna våra skyddshelgon bättre genom bön och studier, vi kan besluta oss för att bli sanna vittnen för Kyrkans oföränderliga lära och sanning. Kanske kommer S:ta Edith att bli kyrkolärare, liksom Thérèse av Lisieux.
Vi kan bli särskilt inspirerade av Teresia Benedicta av Korset, som kvinna, filosof och kontemplativ. Vi firar henne idag med Guds ord, bön och eukaristi. Gud ger oss helgonen för att inspirera oss och gå vidare i Jesu Kristi fotspår. De blev helgon genom sina liv på jorden, bland människor och bland kristna bröder och systrar. I tider då eldsflammor från helvetet återigen når jordens yta och troende avfaller från tron spelar helgonen en oerhört viktig roll. Utan tron och sanningen finns ingen frihet att vinna för människorna. Det kommer att krävas nya martyrer, blodiga eller oblodiga, för att bevisa denna sanning.
Vi får bara inte stanna vid det inre livet, det har sitt särskilda, ovärderliga andliga vittnesbörd, men vi måste se oss omkring i världen och i Kyrkan och pröva vår kallelse: vad kan vi göra, vad måste vi göra, vad får vi inte försumma när Gud kallar oss att vara hans vittnen? Amen.
diakon Göran Fäldt
