Predikan 4 Påsksöndagen 2024

Predikan 4 Påsksöndagen 2024

Apg 4: 8-12; Ps 118; 1 Joh 3: 1-2; Joh 10: 11-18

Kära bröder och systrar,

Den heliga, katolska och apostoliska Kyrkan är alltid missionerande. Det betyder först och främst att alla som hör till den Kyrka Kristus grundat och som leds genom den Heliga Ande under Kristus som är dess Kyrkans huvud, är utsända som vittnen om den Uppståndne där de lever och är verksamma. Han är själv den gode Herden. Vi är fåren. ”Jag är den gode herden och jag känner mina får och de känner mig” (Joh 10:14), säger Han. Bara den katolska kyrkan med aposteln Petrus som ställföreträdare är uppbyggd för en mission i hela världen. ”För mina får på bete”, säger Jesus till Petrus (21:17).

Härifrån kommer det att Kyrkan alltid sänder ut missionärer för att grunda kyrkan i hela världen och sedan bevara trons enhet mellan alla. Därifrån kommer det att påven har rätten och makten att tillsätta ledare och att avsätta ledare i hela kyrkan. Ingen annan kyrka är uppbyggd på det sättet som en universell kyrka. Om de är nationella kyrkor kan de vara verksamma överallt men som utvidgning av sina nationer. De vänder sig inte till alla människor utan till sina egna i utlandet.

”Jag ger mitt liv för fåren”, säger Jesus (10:15). Hur ska vi då förhålla oss till icke-katolikerna? Jesus säger: ”Jag har också andra får som inte hör till den här fållan”. Ska vi missionera bland dem? Jesus säger ”Också dem måste jag  leda och de skall lyssna till min röst och de skall bli en hjord och en herde” (10:16).

Det Jesus säger här ger oss svar på frågan vad ekumeniken betyder. Vi skall medverka till att alla skall höra till den enda hjorden med en herde. ”Det skall bli en hjord och en herde”, är Herrens ord och Herrens ord måste vi efterleva.

Då måste vi förstå vad mission är. Mission är  utsändning, men inte proselytism. Gud tvingar inte till tro, inte vi heller. Mission betyder inte tro. Tro kommer på ett annat sätt. Tro kommer genom kontakt med det övernaturliga, andliga livet. Det är inte människors uppfinning utan Guds.

Apostlarna är ute hela natten för att fiska men får ingenting. Jesus säger till dem att kasta ut näten på andra sidan av båten. Då får de mer fisk än de kan dra iland!

Sådana andliga mirakler händer hela tiden utan att vi märker det.

Låt mig ge ett annat exempel: Det finns en mycket känd psykolog som analyserar världens tillstånd och ger många regler för ett bättre mänskligt liv och ett bättre samhällsliv. Han står kristendomen nära men har inte konverterat till den Katolska kyrkan och den katolska tron. Många undrar. Varför blir han inte katolik?

Det är med honom som med aposteln Tomas som tvivlade. Nu berättas det om denne kände psykologs hustru som han älskar troget sedan de möttes. Hon fick svår cancer. Någon lärde henne att be rosenkransen. Hon lyssnade och bad. Nästa gång hon träffade läkarna som undersökte cancerns spridningsrisker, sa de: ”Cancern är borta”.

”Vi kan inte förklara det. Du kan gå hem. Du behöver inte vara på sjukhuset”.

Det här var ögonblicket för tron. Det är inte mission. Det är något helt annat. Det är möte med Gud. Under påsken i år konverterade kvinnan till Kyrkan och tog emot dopet. Hon hör nu till den andra fållan som Jesus också älskar. Han är den gode Herden för henne. Han utvalde henne. Hans kärlek fann henne.

Missionen banade vägen men Guds Son, Fadern och Anden, kom till kvinnan genom underverket.

Aposteln Tomas tvivlade men när han såg Jesu händer och fötter med hålen efter spikarna, trodde han! Han var utvald. Herren fann honom.

Kyrkan är alltid missionerande till alla människor men tron är en personlig händelse. Människan måste själv samverka med nåden. Hon måste vilja tro.

Mysteriet är friheten. Den kände psykologen, som älskar sin hustru som får dopet och blir en del av den heliga, katolska och apostoliska fållan, blir inte själv troende. Han som kan så mycket och vet att undervisa människor, tror ändå inte. Inte än! När sker det?

Kära bröder och systrar, vi ska alla vara missionerande och vittna om den Uppståndne genom vårt liv. Alla liv kan tjäna det eviga livet. Det beror inte på något annat än något som finns i varje människas hjärta, sökandet efter kärleken, efter den djupa friden och längtan till Gud.

Missionen kan vara hundratals liter med rent vatten. I detta vatten låter Gud en droppe av sitt blod falla ner och allt vattnet blir till det frälsande Kristi dyrbara blod!

”Jag är den Gode Herden”, säger Jesus. ”Jag ger mitt liv för fåren!” Om detta får vi alla vittna. Den sanna tron gör oss till sanna vittnen. Amen.

diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran Fäldt

 

Göran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han har i många år varit ordförande i Katolska utskottet för äktenskap och familj (KUÄF), som nu heter Familjeutskottet (FU) från nyåret 2023. Diakon Göran fortsätter nu som ledamot men inte som ordförande. 

Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året  förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område.

Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2012 och är för närvarande engagerad i det nordiska familjerådet som utbyter erfarenheter och diskuterar utvecklingen i stiften på familjeområdet.

Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta haft tillfälle att stödja människor i nödsituationer och kunnat förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Han är inte längre aktiv i Caritas lokala arbete.

Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med artiklar och bloggar i Katolskt Horisont och skriver ibland debattartiklar i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus’ katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982.

Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och har suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.