Predikan 25 söndagen under året (c) 2016
Am 8:4-7; 1 Tim 2:1-8; Luk 16:1-13 (16:10-13)
”Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla sig till den ene och inte bry sig om den andre” (Luk 16:13).
I det här fallet verkar Jesus mena att vi måste göra ett val mellan två herrar. Vi har alltid frihet att välja. Men varför skulle vi vara tvungna att välja mellan två. Kan man inte älska båda?
Hur kan vi förstå det? Att vi har en herre betyder att vi är beroende av en viss person eller ett visst företag för vår dagliga överlevnad. Men det verkar också betyda att två herrar inte är överens utan står emot varandra, också de för sin dagliga överlevnad. Det första valet måste vara att välja den herre som själv är hederlig och rättvis och som gör något gott för hela gemenskapen. Om det finns en annan herre som är ohederlig och orättvis och är till skada för hela gemenskapen ska man undvika att vara beroende av en sådan herre. Men om två herrar är lika hederliga och lika rättvisa och gör lika mycket gott för andra är valet gott vilken herre man än väljer.
Om båda herrarna är goda kan man älska båda men ändå bara tjäna den ene och hålla sig till den herren. Är man uppriktig i sin relation vill man bara vara trogen mot en, inte två.
Jesus menar att det i tillvaron finns två herrar. Gud och mammon. Han menar så: tjänar du mammon, det vill säga den ohederlige tjänaren som tänker på denna världens rikedomar och gör sig goda affärer, så är det omöjligt för dig att tjäna Gud och hålla dig till Gud. Om du däremot tjänar Gud kommer du inte att vara intresserad av de jordiska rikedomarna men du kommer ändå att få allt du behöver för din dagliga överlevnad, eftersom Gud ser till dina behov. ”Gör er därför inga bekymmer, fråga inte: Vad ska vi äta? Vad ska vi dricka? Vad ska vi ha på oss?” (Matt 6:31-), säger Jesus. ”Er himmelske fader vet vad ni behöver. Sök därför först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också” (Matt 6:32-33), uppmanar Jesus.
Vad det betyder är alltså: den som tjänar Mammon litar inte på Gud därför att tron på Gud är svag. Den som tjänar Gud arbetar men oroar sig inte, blir trött men är ändå nöjd och tacksam. När människan litar på Gud och sköter sina sysslor med ödmjukhet går det henne väl. När hon söker sin trygghet på annat håll men inte hos Gud, går det henne illa. Den människan är varken nöjd eller tillfredsställd med sin tillvaro även om hon har miljoner på banken. Mammon är alltså den herre man ska undvika, och Gud den man ska söka i allt.
Diakon Göran Fäldt