Predikan 16 söndagen under året 2023
Vish 12: 13,16-19; Ps 86: 5-6, 9-10, 15-16a; Rom 8: 26-27; Matt 13: 24-43 eller 24-30
Kära bröder och systrar,
Jesu liknelse om ogräset bland vetet som djävulen sått om natten är för oss en förklaring till varför det också i vårt samhälle finns många svårigheter. Det finns mitt ibland oss allvarliga ogräs i olika former.
I Romarbrevet förklarar Paulus varför vi själva ofta har svårt att skilja på den goda och den dåliga sådden. Aposteln menar att den Helige Ande möter motstånd inom oss. För att få bukt med detta inre motstånd ”vädjar” Han för oss så att vi kan uppfatta vad Gud vill (8:27). Om vi har ett andligt motstånd inom oss är det vår envishet. Den förstör oss om inte Gud vädjar till vårt bättre jag.
Kära bröder och systrar,
Det är absolut nödvändigt att Gud själv, den Helige Ande, med sin kärleks kraft, formar oss så att vi inser att Guds vilja är det vi i själva verket vill förstå. Förstå och handla efter.
När vi dragits in i kärlekens mysterium kan vi inte längre tjäna djävulen och om natten sprida det dödliga ogräset, alltså i hemlighet göra det onda och gå emot samvetets röst. Varje annan medmänniska vi möter är en uppmaning till kärlek. Vi kan inte längre tolerera att en medmänniska behandlas ovärdigt. Vi kräver rättvisa för den andre vi möter. Vi vill, om vi kan, vara till hjälp. Vi ser ju att medmänniskan är helig, värd vår kärlek.
Vårt stora problem som Guds söner och döttrar i vår egen tid är att överföra Skriftens och Traditionens vishet och värderingar till begrepp som passar nutidsmänniskan och kan förstås. Om Skriften talar om ogräset är det inte ogräset på marken vi tänker på utan allt som skadar utvecklingen på jorden.
Hur ser vi till att alla får rent vatten att dricka och vatten för kroppen och för matlagningen? Hur ser vi till att försvarsorganisationer verkligen beskyddar oss och inte gör oss till aggressiva dödsmaskiner? Hur vakar vi över att lidande människor inte försummas och glöms bort?
Vi måste på något sätt översätta begreppen i vår tro till ett språk som kan förstås av alla som ännu inte känner till sanningen i vårt religiösa kristna och katolska språk. Vi måste tänka efter hur vi gör det. Det påverkar vårt handlande. Vi måste till exempel finna ett språk som förklarar att det ofödda livet har rätt till skydd från de första ögonblicken. Vi måste försvara varje absolut norm som den helige påven Johannes Paulus II alltid försvarat.
Den heliga Birgitta var en sådan människa som älskade sin nästa. Men hennes språk var 1300-talets. Vi kan inte använda det oöversatt. Hon visste ingenting om aborterna, om giftiga kemikalier i marken och i haven. Hon var en helig människa med ett annat religiöst och katolskt språk!
Ser vi att det som kallas läkemedel i själva verket är ett dödande gift, som de aborterande p-pillren som kan fås ut i paket utan läkares godkännande, då kan vi inte praktisera liknelsen om ogräset ordagrant och säga att de får användas tillsammans med de goda läkemedlen. Vi måste skilja på djävulens sådd och den goda sådden.
Det handlar hela tiden om att översätta vår tids problem till det bibliska språket och tvärtom. ”Anden stöder oss i vår svaghet”, säger Skriften och S:t Paulus.
Om vi bara upprepar vad Skriften säger bokstavligen, talar vi till människor som levde på Bibelns tid, inte i vår tid. Men om vi tar vara på dess inre kraft, som är Guds kraft, då kan vi också uträtta något. Vi kan, som Skriften säger i evangeliet idag: ”rensa bort ogräset och binda ihop det i knippen att eldas upp” (Matt 13:30). Låt oss bara översätta det till vår egen tids ord och begrepp. Inte för att försvaga Skriftens egna ord och sanning utan för att göra den aktuell idag. Vow! Amen.
diakon Göran Fäldt