Paulus sitter inte vid ett skrivbord och tänker. Ännu mindre grubblar han. Han faller på knä och förundras över den ofattbara ”nådegåva, som Gud gav honom med sin kraft och styrka”. Han söker olika bilder för ”den outgrundliga rikedom som finns i Kristus”, den kärlek som omfattar ”bredden, längden, höjden eller djupet”, han kallar den ”hela Guds fullhet”. Det är denna fullhet som skall bo i de troende, så att de kan göra långt mer än de kan tänka ut själva eller ens begära.
Aposteln mediterar över ”Den outgrundliga rikedom som finns i Kristus.” Redan i inledningen till brevet har han sagt det: ”Allt är sammanfattat i Kristus, allt i himlen och på jorden”. Denna rikedom, ”hemligheten med Kristus”, har varit fördold i tidigare släktled, men har nu uppenbarats för hans heliga apostlar och profeter.
De s.k. Stockholmsäktenskapen har permanentats i samboformen. De s.k. Köpenhamnsskilsmässorna har generaliserats till skilsmässor på grund av personlig vilja att skiljas utan angivande av svåra omständigheter. På denna ”frihetens” skala är Sverige bäst i klassen! Respekten för de ofödda barnens liv har underordnats moderns valfrihet. Äktenskapet mellan en man och en kvinna har utvidgats till könsneutralt.
”Kom ihåg”, säger aposteln till de en gång hedniska efesierna, hur det var ”på den tiden utan Kristus”. De levde ”utan hopp och utan Gud”. De var inte bara långt från Gud, de levde också skilda från varandra, i två eller flera läger, skilda åt av ”fiendskap”. Det är plågsamt, eftersom människan inte får ro utan Gud och dessutom behöver sin nästa. Hon är en gemenskapsvarelse.
Aposteln försöker uttrycka det enorma mysterium han förkunnar, det som efesierna fått del av. Det är som skillnaden mellan död och liv. ”Ni var döda… men har gjorts levande”. De, och vi, var döda ”då vi följde våra mänskliga begär och handlade som kroppen och våra egna tankar ville”. Han kallar dem ”olydnadens människor” och ”vredens barn”. En konkret bild är bonden i evangeliet som bara talar med sig själv om sina välfyllda lador. Med apostelns språkbruk lever han redan bland de döda.
Det stämmer väl överens med den individualistiska kultur vi lever i att alla former av religiös tro accepteras utom den sanna kristna och katolska tron. Man kan höra de märkligaste uppfattningar om livet efter döden – som till exempel att de små sparvarna som dyker upp utanför köksfönstret är avlidna familjemedlemmar eller vänner eller släktingar som kommer på besök. Men talar vi om Alla Helgon, som genom Jesus Kristus vunnit segern över synden och döden och får sin lön av Gud i paradiset, då accepterar man det inte. Man menar att ”evolutionen” inte kunnat hitta på något sådant som det eviga livet och själens odödlighet.
Var tionde svensk äter antidepressiva läkemedel. Eller SSRI som de numera kallas. Rimligen äter alltså minst över 10.000 katoliker i vårt stift antidepp. Orsakerna kan vara många. Vissa är genetiska . Andra har tillkommit i LHS (Livets Hårda Skola). Men är man deprimerad så är man. Gud tillåter det ju. Och meningen är alltid vår frälsning. Hur svårt det än är att förstå.
Hösten är här med kortare dagar och lägre temperaturer. Detta i kombination med en pandemi som leder till social distansering, oro och, för många, arbetslöshet. Den här hösten känns för många svår. Men i dagens läsningar finner vi hopp.