Predikan Kristi Himmelsfärdsdag 2021

Predikan Kristi Himmelsfärdsdag 2021

KRISTI HIMMELSFÄRDS DAG 2021

Apg 1:1–11; Ps 47:2–3, 6–9 (R. 9); Ef 1:17–23; Mark 16:15–20

Vi firar idag Kristi Himmelsfärd. Himmelsfärd? Vad innebär ”Himmelsfärd” egentligen? Det låter så orealistiskt. Många uttryck som har med himmelen att göra uttrycker detta, till exempel: ”att sväva på moln”; ”att sväva på rosa moln” sjunde himlen, eller andra…

I trosbekännelsen säger vi bland annat att Jesus ”steg upp till himlen, sitter på Faderns högra sida.” I dag lästes ur Apostlagärningarna: ”Han lyftes upp i höjden, och ett moln tog Honom ur deras åsyn.” Vår Herres Jesu Kristi Himmelsfärd är för oss kristna ett viktigt trosmysterium, det vill säga ett viktigt perspektiv av den kristna tron.

Vi firar Kristi Himmelsfärd som en fest. I Sverige är denna dag till och med arbetsfri för de flesta. En röd helgdag i våra almanackor. Men vad firar vi egentligen? Vad innebär Kristi Himmelsfärd? 

För dem som inte tror verkar Jesu Himmelsfärd vara en mytologisk eller en orealistisk teori. Utan tro kan man inte ta emot budskapet om Jesus Kristus. För oss katoliker som har tron, är Kristi Himmelsfärd ett glädjefylld firande. Det anknyter till en historisk händelse, till ett faktum. Och denna fest är betydelsefull, på flera sätt, för oss kristna!

Den första läsningen i liturgin, hämtad ur Apostlagärningarna, hjälper oss att förstå Jesu himmelsfärd: ”Medan de (d v s apostlarna) såg mot himlen dit Han (Jesus) steg upp, stod plötsligt två män i vita kläder bredvid dem. »Galileer«, sade de, »varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som har blivit upptagen från er till himlen skall komma tillbaka just så som ni har sett honom fara upp till himlen.«”

Jesu himmelsfärd markerar, att lärjungarnas 40 dagar med den uppståndne nådde sitt slut. Och nu står de där och tittar upp mot himmelen. Änglarna försöker rikta deras blickar tillbaka till jorden. Kristi Himmelsfärd blir en garanti för att himmelen är tillgänglig för dem som är ett med Kristus. Jesus sa: (John 12:32) ”Och när jag blir upphöjd från jorden skall jag dra alla till mig.” 

Herren menade Sin korsfästelse vilken ledde till Hans uppståndelse och himmelsfärd. Jesus förklarade sin upphöjelse i himmelen (John 14:2–4): „I min Faders hus finns många rum. (…) Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är. Och vägen dit jag går, den känner ni.” Jesu himmelsfärd öppnar dörren till himmelen. Den är för oss. Jesus skall komma för att hämta oss dit.

Herren själv sade att Hans vittnen skulle sprida det glada budskapet om frälsningen: ”»Gå ut överallt i världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen. (…) När herren Jesus hade talat till dem blev Han upptagen till himlen och satte sig på Guds högra sida. Men de gick ut och predikade överallt, och Herren bistod dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det.”

I dag nämndes även dessa ord ur Paulus brev till Efesierna (Ef 1:17–23) ”Jag ber att vår herre Jesu Kristi Gud, härlighetens Fader, skall ge er en vishetens och uppenbarelsens ande som låter er få kunskap om Honom.” Paulus förbön för oss är full av tacksamhet! Må vi inse vilka andliga rikedomar Gud ger oss genom sin heliga Kyrka! Vi behöver en kunskap om Gud. Och inte bara det behöver vi! Vi behöver också Guds nåd

”Må Han ge ert inre öga ljus, så att ni kan se vilket hopp Han har kallat oss till, vilket rikt och härligt arv Han ger oss bland de heliga, hur väldig Hans styrka är för oss som tror…”

Paulus hjälper oss att förstå vilken kraft som kommer med Jesu himmelsfärdsmysterium: ”samma oerhörda kraft som Han med sin makt lät verka i Kristus när Han uppväckte honom från de döda och satte Honom på sin högra sida i himlen, högt över alla härskare och makter och krafter och herravälden, över alla namn som finns att nämna, såväl i denna tiden som i den kommande.”

Vi fick en viktig bild från Paulus. Jesus är ett Huvud – ”huvud över allting”. Jesus är samtidigt vårt huvud – ”Huvud för Kyrkan”. Och ”Kyrkan är Hans kropp”. I Jesus har vi alla, som en kropp, vårt huvud redan i himmelen. Vi är med Honom där! Redan nu tar vi i Honom del i och av himmelen.

Om man tänker på ”himmelsfärd” tänker vi på himmelen: ”på  himlafästet” eller ”på himlavalvet”. Apostlarna stod där och tittade upp på himmelen. De såg Herren stiga upp, in i himmelen. De ville hålla kvar blicken för att få se Honom längre. 

I det Heliga Landet finns en plats, från vilken man enligt traditionen påstår, att Kristus steg upp till himmelen. Platsen tillhör inte de kristna utan muslimer. Kristna får fira sina böner där några enstaka gånger om året bara. Förr i tiden var platsen omringad av ett antal vackra pelare. Pelarna var riktade mot himmelen, liksom apostlarna stående omkring Herren Jesus vid Hans himmelsfärd. Senare byggde man ett valv på pelarna och muren omkring. Himmelen syns inte längre därifrån. Detta är symboliskt.

Å ena sidan behöver vi ta ner, sänka våra blickar från himmelen för att fortsätta leva på jorden och vittna om Jesus tills Han återkommer. Å andra sidan erinras vi om, att det alltid finns något eller någon som hindrar oss att titta upp mot himmelen. 

Men… (Rom 8:35) ”Vem kan då skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller svält, nakenhet, fara eller svärd?” Paulus ord om Kristi Himmelsfärd vill betona för oss, att vi inte behöver vara rädda för några jordiska makter. Kristus genom Kyrkan står över allt

”Vem kan då skilja oss från Kristi kärlek?” Kristi kärlek. Vi skall bära Jesus i våra hjärtan. Och då är vi redan med Honom. I himmelen. Amen.

pater Rafał Zarzycki

Pater Rafał Zarzycki

Pater Rafał ZarzyckiJag föddes den 29 december 1969 i Koszalin i norra Polen, och växte upp med min äldre bror Paweł i en liten by där som heter Sianów. Mina föräldrar Weronika och Rajmund arbetade som hängivna apotekare. De var exempel och förebilder för mig; att vara disponibel och öppen för alla behövande. 

Jag hade den stora glädjen att få goda lärare. Redan som barn fick jag lära mig självdisciplin och känslighet genom att spela violin. Violinläraren prof. Józef Dąbrowski präglade min personlighet. Han visade att resultat kommer med hårt arbete och tålamod. Genom musiken lärde jag mig att uttrycka min egen själ, att öppna mig inför andra.  

Som tonåring träffade jag jämnåriga från den katolska trosrörelsen Ljuset-Livet. Deras exempel och förebild i tro på Gud och på kyskheten, räddade mig från påverkan av den marxistisk-materiella propagandan, som fanns överallt på den tiden. Samtidigt bestämde jag mig för att bli franciskan.

När jag avslutade novitiatet år 1989 återfick vårt land demokratin. Gränserna öppnades och Kyrkan sände ut många för mission. Jag sändes till Sverige direkt efter prästvigningen år 1995. 

Men min vistelse i Sverige hade två mellanakter. 1999–2001 blev jag kallad till katekesundervisning i en stor församling i Gdynia i Polen. 2001 kom jag tillbaka till Sverige och snart blev jag ansvarig för församlingen i Linköping. År 2004 blev jag kallad till Polen igen, som vice-rektor i vårt franciskanska prästsemiarium i Lodz-Lagiewniki och direkt därefter, år 2008–2020 följde tolv intensiva år i postulatet i Gniezno i Polen där jag blev ansvarig för Ordens kandidater. 

Jag brukar säga, att nu började min ”tredje apostoliska resa”. Med Guds hjälp och Eva-Lotta Svenssons korrektur och goda råd, förkunnar jag Guds Ord i franciskansk enkelhet, genom att skriva och förkunna Guds Ord i predikan på det vackra språket svenska.