Predikan Annandag Påsk 2022

Predikan Annandag Påsk 2022

Apg 2:14, 22–33; Ps 16:1–2a, 5, 7–11 efter LXX (R. 1); Matt 28:8–15

Kära bröder och systrar!

Var inte rädda! Vi är Påskens sanna Vittnen!

Herren Jesus Kristus den uppståndne fyller oss troende med glädje och frid! Även till oss säger Han, som till den första påskens uppståndelse-vittnen: Var inte rädda. Kvinnorna som kom till Jesu grav såg den öppen. Graven var öppnad. Istället för den Avlidnes Kropp mötte de en Ängel!

Allt detta var förstås alldeles chockerande och ofattbart. Vem skall tro dem när de berättar om vad de sett och hört? Sanningen kunde till och med bli farlig för dem. De kunde ju bli anklagade för att ha öppnat graven och flyttat bort Jesu Kropp. De lämnade genast graven och fylldes både av ”bävan och glädje”, hörde vi. På väg att berätta allt detta för lärjungarna, mötte de Jesus. Han kom emot dem och hälsade: ”Var inte rädda.” Då övervann glädjen bävan. De grep om Hans sårmärkta fötter och hyllade Honom!

I dagens evangelium talas också om ett annat par motsatser: om ”sanning” och ”lögn”. Vilken övervinner vilken? 

Vi lever i en värld med överflöd av lögner i olika former. Nutidens teknik underlättar spridandet av lögner ännu bättre än någonsin förr i tiden. Förr kunde man säga att ”kameran ljuger aldrig”. Den sanningen stämmer inte längre, eller hur?

Ett exempel är ”deep fake” eller med andra ord ”djup förfalskning”. Med hjälp av videoteknik, med bild och ljud på dator, kan man få till en så pass verklig video att man inte kan se någon skillnad på verklig och overklig. Sann eller falsk. Det är mycket djupare än att bara Photoshopa en bild. Det används mest inom propaganda. Alltså när man medvetet vill ge en falsk och förskönande bild av något som egentligen är hemskt, falskt och livs-fientligt. Vi kan lätt manipuleras av denna ”djupa” lögn. Under de senaste månaderna har vi upplevt lögnens farliga makt i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Genom lögnens starka propaganda tror många till och med, att kriget är en befrielse och en välsignelse. Ja, så galet kan det vara! Sanningen blir förvriden! 

Men lögnen är närvarande i vårt liv, inte enbart i samband med krig. Ondskan försöker att lura oss med ord och handling, när mord kallas för abort eller dödshjälp eller när demoralisering kallas för sexualundervisning osv. Lögnen finns också i mångas vardagsspråk, tyvärr. Är lögnen starkare än sanningen?

Dagens evangelium anknyter både till lögn och till sanning. Några hade velat förfalska sanningen om Jesu uppståndelse. De betalade vaktstyrkan för lögnen: ”Säg att hans lärjungar kom under natten och rövade bort honom medan ni sov.” Deras ord ”Säg att…” står i kontrast till Jesu ord ”Gå och säg…” För att tysta sanningen ger lögnarna vaktstyrkan pengar. Nyheten måste döljas med lögn och mutor. Ja, människors reaktioner på budskapet om den uppståndne Kristus var verkligen olika!

För att visa sanningen ger Jesus lärjungarna tillfälle att mötas: ”Gå och säg åt mina bröder att bege sig till Galileen. Där skall de få se mig.” I dagens budskap finns det också en ytterligare annan viktig kontrast. ”Oro”, ”Rädsla” och ”bävan”. 

Vaktstyrkans oro lugnas med det lögnaktiga löftet: ”Om ståthållaren får höra detta, skall vi tala med honom så att ni inte behöver oroa er.” ”Fyllda av bävan och glädje” kvinnorna lugnades av Jesus, Sanningens, hälsning: ”Var inte rädda.” De första ljuger, de andra säger sanningen. Lögnen säkerställer ”att man inte behöver oroa sig” men förr eller senare vållar samvetet oss kval. Sanningen har en lugnande styrka och ger samvetsfrid.

Efter sin uppståndelse kommer Jesus med uppståndelsens gåva: med frid, glädje och sanning. Han ger den Helige Ande till syndernas förlåtelse. Gud Fadern genom Jesus i sanningens Ande, ger oss mod och trygghet istället för bävan eller oro. Detta ger samvetets glädje och frid. Detta bekräftas även av David som sjunger Psaltarpsalmen i dagens glada liturgi: 

”Jag vill lova Herren, han ger mig råd. 

Ännu om natten manar mig mitt innersta.

Jag har alltid haft Herren för mina ögon, 

han står vid min sida för att jag inte skall vackla.

Därför fröjdar sig mitt hjärta och jublar min tunga…” 

Dagens första läsning är aposteln Petrus´ vittnesbörd om sanningen. Petrus berättade om allt som han ”hört och sett”. Trots all lögn som spreds om Jesu uppståndelse, vittnade flera utvalda, som Petrus, om sanningen. 

Sanningen om Jesus uppståndelse bekräftades också av profetior och löften som gick i uppfyllelse, och av alla Jesu ”kraftgärningar och under”, även efter Herrens död. Petrus och andra Jesu lärjungar vittnade till slut om sanningen med sitt liv och till och med martyrdöden.

Lögnen har en grym och stark makt, men sanningen övervinner alltid lögnen! Den kan inte dödas. För Sanningen, Jesus själv, lever för evigt. Och det är denna Sanning som skall göra oss fria! Amen. 

pater Rafał Zarzycki OFMConv

Pater Rafał Zarzycki

Pater Rafał ZarzyckiJag föddes den 29 december 1969 i Koszalin i norra Polen, och växte upp med min äldre bror Paweł i en liten by där som heter Sianów. Mina föräldrar Weronika och Rajmund arbetade som hängivna apotekare. De var exempel och förebilder för mig; att vara disponibel och öppen för alla behövande. 

Jag hade den stora glädjen att få goda lärare. Redan som barn fick jag lära mig självdisciplin och känslighet genom att spela violin. Violinläraren prof. Józef Dąbrowski präglade min personlighet. Han visade att resultat kommer med hårt arbete och tålamod. Genom musiken lärde jag mig att uttrycka min egen själ, att öppna mig inför andra.  

Som tonåring träffade jag jämnåriga från den katolska trosrörelsen Ljuset-Livet. Deras exempel och förebild i tro på Gud och på kyskheten, räddade mig från påverkan av den marxistisk-materiella propagandan, som fanns överallt på den tiden. Samtidigt bestämde jag mig för att bli franciskan.

När jag avslutade novitiatet år 1989 återfick vårt land demokratin. Gränserna öppnades och Kyrkan sände ut många för mission. Jag sändes till Sverige direkt efter prästvigningen år 1995. 

Men min vistelse i Sverige hade två mellanakter. 1999–2001 blev jag kallad till katekesundervisning i en stor församling i Gdynia i Polen. 2001 kom jag tillbaka till Sverige och snart blev jag ansvarig för församlingen i Linköping. År 2004 blev jag kallad till Polen igen, som vice-rektor i vårt franciskanska prästsemiarium i Lodz-Lagiewniki och direkt därefter, år 2008–2020 följde tolv intensiva år i postulatet i Gniezno i Polen där jag blev ansvarig för Ordens kandidater. 

Jag brukar säga, att nu började min ”tredje apostoliska resa”. Med Guds hjälp och Eva-Lotta Svenssons korrektur och goda råd, förkunnar jag Guds Ord i franciskansk enkelhet, genom att skriva och förkunna Guds Ord i predikan på det vackra språket svenska.