Kortpredikan, S. Maurus, Benedictus lärjunge, 15 januari 2019

Kortpredikan, S. Maurus, Benedictus lärjunge, 15 januari 2019

Heb 2:5-12; Ps 8:2a,5,6-9; Mark 1:21b-28

”Mitt i församlingen skall jag sjunga ditt lov.”

Från början är det ett citat från Psalm 22 som Jesus ber från kor­set. Hans lidandes rop kulminerar i lovsång. Det blir en profetia om hans upp­ståndelse och om Kyrkans lovsång.[1]

Hans lov­sång hörs ”mitt i församling­en/kyrkan”. Hans lov­sång blir Kyrkans lovsång, frukten av det framburna offret och av vår del­ak­tighet i hans lidande.

Jesus driver ut den orene an­den ur den besatte. Allt ont skall läg­gas ”under hans fötter” hade profeten sagt.   

Samma befrielse sker när den troende avvisar onda tan­kar ur det egna hjärtat genom att ta sin Herres ord i sin mun: ”Tig! Far ut!” Onda tankar skall, till skillnad från de goda, helt enkelt avvisas.

Eller när Maurus, den helige Benedictus lärjunge, genom sin lyd­nad kunde gå på vattnet för att bistå sin yngre medbroder, som höll på att drunkna. Profeten hade redan sagt det: ”Allt lade du un­­der hans fötter”.

I den heliga liturgin, särskilt i eukaristin, har den gudomliga lov­sången sin källa och når sin kulmen. ”Varje liturgisk handling är ett hand­lande av Kristus, prästen, och av hans kropp, som är kyrkan.”[2]

Kristus sjunger sin lovsång ”mitt i församlingen”. Församlingen gör hans lovsång till sin. Kristus hör sin egen röst i sina lem­mars lovsång.

”Mitt i församlingen skall jag sjunga ditt lov.”

                                                                                                       pater Ingmar Svanteson  

 

[1] Bibel 2000 har följt den gammaltestamentliga översättningen, i tempelskaran, men grekiskan säger i kyrkans mitt.

[2] Andra Vatikankonciliets Konstitution om den heliga liturgin, 7.

Pater Ingmar Svanteson

Pater Ingmar Svanteson är katolsk präst och benediktinmunk i Den Helige Benedictus Kloster i Mariavall i östra Skåne. Pater Ingmar publicerar sina texter på klostrets hemsida klicka här

Pater Ingmar