Kortpredikan 8 juni 2020
1 Kung 17: 1-6; Ps 121; Matt 5: 1-12
”Gå och göm dig vid bäcken Kerit.”
Profeten Elia verkade på 800-talet f. Kr. i Samaria under kung Ahab och hans drottning Isébel. Hon befrämjade kulten av Baal som stod för dyrkan av natur, fruktbarhet och välstånd. Baal krävde ingenting, men kunde heller inte ge något.
Konflikten med Elia var oundviklig. Nu hotar han landet med torka. Inget regn skall falla. Elia måste fly för att rädda sitt liv.
”Gå och göm dig vid bäcken Kerit.”
Benedictus gömde sig i grottan i Subiaco.
Varje människa behöver ett avskilt område, dit fientliga makter inte får tillträde.
En plats där hon får den näring hon behöver. Elia fick bröd och kött genom korpar och vatten ur bäcken.
I saligprisningarna talar Jesus om ett ”land”, och hur man finner det.
”Saliga de ödmjuka, de skall ärva landet.”
Benedictus talar om en ”verkstad”, där bröderna flitigt skall använda de goda gärningarnas verktyg, ”klostrets avskildhet och det beständiga livet i gemenskapen”.
Jesus antyder också två andra ”platser”, ”himmelriket” och ”hjärtat”.
”Saliga de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket.”
”Saliga de renhjärtade, de skall se Gud.”
”Gå och göm dig vid bäcken Kerit.”
pater Ingmar Svanteson
