Kortpredikan 8 april 2021

Apg 3: 11-26; Ps 8: 2a, 5-9; Luk 24: 35-48

”Ni skall vittna om allt detta.”

Det är Lukas som förmedlar denna befallning.

Samme Lukas berättar hur folket skockades kring Petrus och Jo­han­nes, när de botat den lame mannen. Petrus klargör vad som hänt. Det är in­te ”vår kraft eller fromhet som fick mannen att gå. Nej, Abra­hams, Isaks och Jakobs Gud har för­här­ligat sin tjänare Je­sus”.

Hans ord är teologiskt genomtänkta. Först anknyter han till sina judiska lyss­­nares tro. Det är deras tro som bekräf­tats och fullbordas ge­nom det som hänt Jesus. Inte bara patriarkerna talar om det. ”Al­la profeter har talat om dessa dagar.”

Jesus säger detsamma: ”Allt måste uppfyllas som står skrivet om mig i Moses lag, hos profeterna och i psalmer­na”.

För lärjungarna bekräftas det av hans kroppsliga närvaro. ”Känn på mig och se på mig, en ande har inte kött och ben.”

Men hans närvaro är samtidigt annorlunda. ”Plötsligt stod han mitt ibland dem och hälsade dem: Frid över er!”

Det andra som Lukas berättar är att Jesus öppnar lär­jungar­nas sin­nen så att de kunde förstå skrifter­na.

Kyrkan har integrerat dessa två ”lärdomar” i sitt liv. Hon lyssnar för att förstå och därmed upptäcka hans närvaro i sitt liv. Så kan hela kyrkan full­göra uppdraget: ”Ni skall vittna om allt det­ta.”

Den åttonde psal­men beskriver hur det går till: ”Du satte ho­nom till her­re över dina händers verk, allting lade du under hans föt­ter.”

Det börjar i hjärtat, där Guds ord formar och upplyser våra tan­kar, me­dan de onda tan­karna läggs under Kristi fötter. Det är ett stör­re under än när den lame mannen botades. Det pågår hela tiden.

Det hela är samlat i den heliga eukaristin där vi lyssnar till Skrif­ter­­­na för att kunna se, smaka och förvandlas, och därmed full­gö­ra vårt uppdrag.

”Ni skall vittna om allt detta”.

                                                                                                                      pater Ingmar Svanteson