Kortpredikan 4 januari 2024

1 Joh 3: 7-10; Ps 98: 1, 7-9; Joh 1: 35-42

Evangelisten Johannes berättar, långt efter att det skett. Han kommer ihåg viktiga repliker och avgörande steg.

Döparens ord om Jesus som Guds lamm får två av hans lärjungar att följa efter Jesus. Denne frågar ”vad de vill” och får motfrågan: ”Var bor du?” Svaret lyder: ”Följ med och se”.

I koncentrat beskrivs människans väg till tro. Människan kallas, men måste själv svara. Hon kan bejaka, men kan också avvisa eller non­chalera den kallande rösten.

I sitt brev återger Johannes ett senare skede och därmed vad lär­jung­arna kallats till, att leva som Guds barn, befriade från syn­dens och ond­skans herravälde.

Också här ställs lärjungen inför val. Men nu har bilden klarnat. Lär­jung­en måste kämpa, men i tro på Jesus och med kraft av hans nåd.

Johannes varnar: ”Låt ingen föra er vilse.”

Ett av fiendens knep är att bagatellisera synden eller få oss att un­der­skatta dess makt. Det är ju inte behagligt att höra om synden.

Nästa knep, när lärjungen gått i fällan, är att beskriva sin situatio­n som hopplös. Men lärjungen vet att Guds lamm har övervunnit alla synder.

Vaksamhet är nödvändig för att ”förbli” i tron på Jesu seger över alla synder och i nå­den, och för att snabbt återvända till Jesus när vi har förlorat honom ur sikte.

Lärjungarna frågar var han ”bor” och får svaret: ”Följ med och se”.

I Kyrkans tid ”bor” han i sitt ord, i den heliga eukaristin, i kärleken till vår nästa och i bönen.

Johannes berättar inte bara för att minnas vad som hände, utan för att påminna oss om vad som fortfarande gäller.

Benedictus beskriver det så: ”Framskrider man på denna livsväg och i tron, vidgar sig hjärtat”.

”Följ med och se!” För att upptäcka trons och nådens kraft.

pater Ingmar Svanteson