Kortpredikan 29 oktober 2020
Ef 6: 10-20; Ps 144: 1-2,9;-10; Luk 13 :31-35
”…men ni ville inte.”
Så lyder Jesu dom över hur människan valt att leva. ”Hur ofta har jag inte velat samla er… men ni ville inte”.
Men, suckar människan, min kraft är liten och min vilja ofta vankelmodig.
Det är som om Paulus hörde invändningen. Han svarar: ”Hämta styrka hos Herren, av hans oerhörda kraft”. Det är dåraktigt att försöka strida utan utrustning. Paulus erbjuder en komplett stridsrustning för en romersk soldat.
”Sanningen som bälte” – umgås inte med lögner och halvsanningar. Håll dig till den sunda läran, den heliga katolska traditionen.
”Trons sköld och rättfärdighetens pansar” – du är genom tron iklädd Kristi rättfärdighet som skydd mot egna och andras domar.
”Frälsningens hjälm” – du är lem i en kropp, vars huvud är Kristus. Så länge du håller fast vid honom kan ingenting få makt över dig.
Därtill behövs anfallsvapen. Anfall är ibland bästa försvar.
”Andens svärd, som är Guds ord”. Med Guds ord i minnet får de onda tankarna inget fäste.
”Villigheten” att gå ut med budskapet”. Inte sätta ljuset under skäppan. Regeln talar om villigheten att lyda, utan knot, jämmer och klagan.
”Be i er ande varje stund”. Både i framgång och motgång.
Viljan har tillgång till den hjälp den behöver. Må Herren inte om oss tvingas säga: ”ni ville inte”.
Paulus vittnar om en märklig frimodighet: ”Allt förmår jag i honom som ger mig kraft”.
pater Ingmar Svanteson
