Kortpredikan 26 augusti 2019

1 Thess 1:1-5, 8b-10; Ps 149:1-6a, 9b; Matt 23:13-22

”Gud älskar er”, skriver Paulus till de troende i Thessalonike.

Vi läser det i första Thessalonikerbrevet, kanske den äld­sta texten i Nya Testamentet, skriven från Korinth år 49 eller 50.

Brevet glöder av apostolisk iver och värme. Aposteln minns hur thessalonikerna ”vände om från avgudarna till Gud för att tjäna den levande och sanne Guden”. Hans ”evangelium” var inte bara ”ord”, utan fyllt med ”kraft och helig ande”.

Han minns hur de tre gudomliga (teologala) dygderna, tron, kärleken och hoppet väcktes till liv och präglade församling­en.

Han tackar Gud och ber ständigt för dem.

Jesu ve-rop över de skriftlärda och fariséerna i evangeliet fram­står som en kontrast. Evangeliet kan förvandlas till en karikatyr. I det här fallet spetsfundigheter. Men karikatyren blir så dåraktig att den vittnar mot sig själv.

Indirekt återger Matteus Jesu tro på templet och altaret i dess centrum som en plats för gudomlig närvaro.

Allt är närvarande och samlat i den heliga eukaristin, där Gud älskar oss för att gjuta nytt liv i tron, hoppet och kärleken.

Inte bara genom ord, utan ”med kraft och helig Ande”.

                                                                                                pater Ingmar Svanteson