Kortpredikan 25 november 2023, S. Niels Stensen, biskop
1 Mack 6: 1-13; Ps 9: 2-4, 6, 16b, 19; Luk 20: 27-40
Denna vecka har den första läsningen hämtats ur Mackabeerböckerna. Idag hör vi hur kung Antiochos IV dör i förtvivlan över sina övergrepp på Guds tempel i Jerusalem. Hans kvalfulla död bekräftas av en grekisk historieskrivare.
En påminnelse om att den världsliga makten ytterst har sin makt från Gud och inte får tro sig själv vara Gud.
Evangeliet visar vad som händer när tron inifrån förminskas eller förvanskas. Saddukeerna var ett prästerligt parti på Jesu tid som avvisade tron på de dödas uppståndelse. De menade sig inte finna stöd för denna tro i de fem Moseböckerna.
Jesus möter dem på deras eget område genom att ge dem svar ur Andra Moseboken. Herren är Abrahams, Isaks och Jakobs Gud.Gud vore inte dessa patriarkers Gud om dessa inte levde. Den sanne Guden ärinte en Gud för döda utan för levande.
Att inte leva för Gud är att vara skild från livet och därmed att redan vara andligt död. Att leva för Gud är att leva, redan nu. Det eviga livet är större än det jordiska. Den tron når sin fullbordan genom Kristi uppståndelse och i det liv som i Kyrkan rinner fram ur den.
Niels Stensen (d. 1686) bekräftar dagens båda läsningar. Han var född i Köpenhamn, men hade på faderns sida skånskt ursprung. Han blev världsberömd anatom och grundlade geologin som vetenskap.
Särskilt fascinerades han av människokroppen och dess skönhet. Med sin forskning bekräftade han dagens första läsning. När den världsliga makten inte respekterar tron på Gud utan förgriper sig på den gräver den sin egen grav.
Under en lång vistelse i Italien lärde han känna katolsk tro och praxis, inte minst sjukvårdsinrättningar. En sakramentsprocession på Kristi Lekamens dag blev avgörande. Han blev katolik, prästvigdes och fullbordade sitt liv som biskop i Münster med ansvar för katoliker i förskingringen.
Han dog utfattig. Sina ägodelar hade han gett till de fattiga. Han fick redan i det här livet smaka det skapelsen pekar fram mot.
Med sinnet iakttog han, med förståndet förstod han vad han såg. Med tron förundrades han över skapelsens ursprung och mål.
Han säger: Skönt är det vi ser. Skönare det vi förstår. Skönast det vi inte fattar.
pater Ingmar Svanteson
