Kortpredikan 25 november 2020, S. Niels Stensen, biskop (d.1686)
Upp 15: 1-4; Ps 98: 1-3b,7-9; Luk 21: 12-19
”Genom att hålla ut skall ni vinna ert liv.”
Niels Stensen är ett vittne om denna uthållighet, både genom sin forskning och genom sitt liv. Född i Köpenhamn, med skånskt ursprung på fädernet, blev han anatom och forskare.
Med sinnet iakttog han, med förståndet förstod han och med tron förundrades han över skapelsens skönhet. Under lång vistelse i Italien lärde han känna katolsk tro och praxis. En sakramentsprocession på Kristi Lekamens dag blev avgörande.
Han blev katolik, prästvigdes och blev senare hjälpbiskop i Münster med ansvar för katoliker i förskingringen. Han dog utfattig, eftersom han hade gett bort sina ägodelar till de fattiga.
Niels Stensen saligförklarades 1988 av Johannes Paulus II. År 2000 korades han till årtusendets främste danske läkare.
Tålamod och uthållighet är oansenliga dygder – men avgörande. Ingen dygd har något värde om inte människan håller ut i den. Ofta beskrivs de fullkomliga som just tålmodiga.
Tålamod behövs inte minst med dem som står närmast, där man minst väntar det. Jesus talar om förföljelse från ”föräldrar och syskon och släktingar och vänner”. Benedictus talar särskilt grundligt om det tålamod som krävs mellan bröderna i klostret.
Den tålmodige har ”kämpat sig fri från odjuret”. Vrede och upprördhet kan väcka vilda och ”djuriska” krafter.
Tålamodet ger inte bara frihet, det bereder för glädje och lovsång.
Johannes ser ett ”stort och märkligt tecken”. Två bilder belyser varandra. Dels bilden av Röda havet, där folket räddades och fienden gick under. Dels golvet i den himmelska världen. Han kallar det ett ”glashav blandat med eld”. De som ”står på glashavet ” sjunger en sång: ”Du ensam är helig, alla folk skall komma och tillbe dig, din rättfärdighet har uppenbarats”.
De som lever i tålamod utövar inte bara en mänsklig dygd. Tålamodet är förnyat, förvandlat och nyskapat genom Kristus. De som står på det ”golvet” kan instämma i Mose och Lammets segersång.
Kyrkan sjunger den sången i varje eukaristi.
pater Ingmar Svanteson