Kortpredikan 25 maj 2021, S. Beda Venerabilis, munk, kyrkolärare
Syr 35: 1-12; Ps 50: 5-8, 14, 23; Mark 10: 28-31
Beda Venerabilis, den vördnadsvärde, kom redan som barn till kloster (England, 700-talet). Beda förblev i kloster hela sitt liv ”bedjande, läsande, lärande, skrivande ”.
Han förenade kunskap om bibeln och kyrkofäderna med historiskt vetande. Han skrev Englands kyrkohistoria, ett av tidens viktigaste historiska verk. 1899 utnämndes han till kyrkolärare. Alla sina krafter och hela sitt liv frambar han som offer och gåva till Gud.
Han visste vad den vise Syrak säger: ”Ge åt den Högste så som han gett åt dig.”
De yttre offren i det första Förbundet, som för oss kan framstå som primitiva, pekade mot de inre. De måste bäras fram ”frikostigt” och ”med glädje”. Redan profeterna gisslar yttre offer utan inre täckning.
Både Syrak och Beda visste att vad de bar fram bara var en tacksamhetens gengåva av vad de själva hade tagit emot. Men bärs de inte fram till Givaren blir livet halvt och ofullbordat.
I den heliga eukaristin, som betyder tacksägelse, bär vi fram vad Gud lagt som gåva i våra händer, skapelsens gåvor och oss själva. Vi förenar dem med Kristi offergåva av sig själv till Fadern.
Därför kan Jesus säga att de som ”lämnat allt för hans och evangeliets skull” skall få ”hundrafalt igen, redan här i världen mitt under förföljelser”. Gengåvorna är allt vad Kyrkan, de heligas gemenskap, ger, ”hus och bröder och systrar och mödrar och barn och åkrar”.
Men det fullkomnas ”i den kommande världen”, eftersom den här världen fortfarande präglas av orättvisa. ”Herren skall återgälda dig sjufalt”, sade Syrak. Det sjufaldiga står för det eviga livets överflöd.
Fienden har karikatyrer på allt, till exempel snålhet och beräknande ”gärningslära”. Sådant kan sitta djupt, men upphäver ändå inte bruket, den framburna gåvan, tron formad av kärleken.
”Ge åt den Högste så som han gett åt dig.”
Därför är den heliga eukaristin tillvarons innersta grundlag, som föregriper alltings fullbordan. Den lär oss att ”tacka för allt”.
”Vi tackar dig, Herre, och frambär åt dig livets bröd och frälsningens kalk, ty du har ansett oss värdiga att stå inför dig och göra tjänst inför dig”.
pater Ingmar Svanteson
