Kortpredikan 25 februari 2020

Jak 4: 1-10; Ps 55: 7-11a, 23; Mark 9: 30-37

Dagens avsnitt ur Jakobs brev kan vara frustrerande att höra just på fettisdagen, men låt oss ta det som en förövning.  

Jakob ger en förklaring till varför det finns så mycket kamp och strid ibland oss. Han ställer en retorisk fråga: ”Är det inte begären som för krig i era lemmar?” Också bönen kan påverkas. ”Ni ber men får ingenting; ni vill bara tillfredsställa era begär”.

Spelar begären en sådan förödande roll? Det finns i varje fall skäl att tänka efter.

”Vänskap med världen” kallar Jakob ”trolöshet” – ”ni trolösa”. Ordet betyder äktenskapsbrott. ”Världen” betyder inte den av Gud skapade och älskade världen. Jakob talar om den felriktade och omåttliga vilja som binder människan vid förgängliga ting och därför gör hen­ne blind för ska­­pelsens goda gåvor. Människan ”begär” i stället för att se och glädja sig.

Jakob talar om Guds ”svartsjuka”, att han inte tål konkurrenter. Det får inte jämföras med mänskligt småaktig svartsju­ka. Herren har ingått äktenskap med de troende genom att låta sin Ande bo i dem. Att då ha sitt hjärtas glädje i något skapat är att begå äktenskapsbrott. Människan fö­redrar det skapade före Skaparen.

Gud vill ge oss den sanna och förblivande glädjen. Det öppnar ögonen för skapelsens goda gåvor.

För den andliga kampen ger Jakob det frimodiga rådet: ”Stå emot djävulen, och han skall fly för er”. Frestelser behöver inte få makten. ”Re­na era hjärtan, ni tvehågsna.”

För Jesus var det inget problem att delta i fest och glädje. Han kallades ”frossare och vindrinkare”, låt vara av sina fiender.  

Alltså kan vi önska varandra glad fettisdag!

Vi behöver, ber om och tar emot Jesu befriade umgänge med skapelsen i den heliga eukaristin.

”Närma er Gud, och han skall närma sig er.”

                                                                                                  pater Ingmar Svanteson