Kortpredikan 24 december 2019
2 Sam 7: 1-5, 8b-12, 14a, 16; Ps 89: 2-5, 27, 29; Luk 1: 67-79
David hade höga och fromma ambitioner. Han ville bygga ett hus åt Herren. Men han får frågan av Herren: ”Skulle du bygga mig ett hus?”
Guds plan är större. Det är Herren som skall bygga ett hus åt David. Salomo får bygga det första utkastet. Men Salomos tempel pekar vidare.
Löftet talar om ett ”kungadöme” som skall vara ”befäst för evig tid”.
Det är detta Jesus syftar på med sin förkunnelse om ”Guds rike”, vilket betyder hans ”kungliga rike”.
Men också det Jesus säger och gör pekar vidare.
”Sonen har inte sänts enbart för att bli känd utan också för att förbli dold.”
Det Sonen vill ge oss är större - delaktighet i ett gudomligt bygge.
Sakarias sjunger om en ”soluppgång”, mellanläget mellan nattens mörker och dagens fulla ljus. Inte ens den som lever i det nya templet, Kristi kropp, lever ännu i det fulla ljuset, men i ”gryningen”.
Mörkret gör sig påmint, också i själva julfirandet. Också i klostret. Någon gillar inte vad vi håller på med.
Bli inte förskräckt över onda tankar som dyker upp. Avvisa dem lugnt och bestämt.
Mörkret har inte makt över ljuset.
Soluppgången får ett ansikte. Guds Son blir Marias son för att gudomliggöra människan och fullborda sin eviga boning.
pater Ingmar Svanteson
