Kortpredikan 20 maj 2022
Apg 15: 22-31; Ps 57: 8-12; Joh 15: 12-17
Ett nytt rike har landat i historien. Mitt bland andra riken, folk och länder. Ett rike som inte styrs av andra makter utan följer egna lagar – den heliga Kyrkan.
Redan i början ställdes hon inför en fråga som hotade att splittra henne. Borde inte också hedningarna omskäras och följa Mose lag? ”Några” hade handlat ”utan uppdrag” och spridit oro och förvirring. Lukas beskriver hur kyrkan finner lösningen och bevarar enheten.
På sitt första ”koncilium” handlar hon med en oerhörd frimodighet. Hon säger: ”Den helige Anden och vi har beslutat”.
Kyrkan ägde krafter i sitt inre som hon kanske inte ens var medveten om själv. Exakt vem/vad som har det avgörande ordet är svårt att exakt formulera, men det kan inte skiljas från ”apostlarna och de äldste”. I sin trosbekännelse kallar hon sig ”apostolisk”. Auktoritet har med tillväxt att göra. Hon växer utan att splittras.
I evangeliet beskriver Johannes hennes inre tillväxt. Jesus kallar sina lärjungar inte bara tjänare, utan vänner. Som vänner utför de inte bara givna befallningar. Som vänner får de ”veta” vad Sonen har hört av sin Fader.
De får ett oerhört löfte. Fadern skall ge dem ”vad de än ber om i Jesu namn”. Ett verk av den helige Ande. Samtidigt växer det fram ur dem själva, ur vännernas nya frihet. De får vad de själva ber om.
När Jesus kallar lärjungarna för vänner, är det en beskrivning av Kyrkan. Kyrkans frimodiga beslut – ”Den helige Ande och vi har beslutat” – liknar det som händer när tjänaren växer till och förvandlas till vän. Paulus säger att hon ”blir fullvuxen och når en mognad som svarar mot Kristi fullhet”. Kyrkan är ”vänskapens sakrament”.
Ju värre det ser ut med kyrkans mänskliga svagheter och risken för splittring hotar, desto viktigare är vår tro på den helige Ande och Kyrkans gudomliga ”insida”.
”Vi tror på en enda, helig, katolsk och apostolisk kyrka”.
O du helige Ande kom, uppfyll dina troendes hjärtan och tänd i oss din kärleks eld.
pater Ingmar Svanteson
