Kortpredikan 18 juli 2023

2 Mos 2: 1-15a; Ps 69: 3, 14, 30-31, 33-34; Matt 11: 20-24

Mose räddas ur Nilflodens vatten, för att senare rädda folket genom detta vatten ur slaveriet. Han fostras och får undervisning vid Faraos hov. Mose liv står under Guds ledning och försyn. Men han agerar först utan klokhet och måste prövas i öknen.

Jesus förebrår de städer där han utfört en rad underverk. De såg utan att se. De har större ansvar än det ökända Sodom. Ser vi vad Gud har gjort i våra liv? Alla gånger han sökt oss, väglett, förlåtit, tröstat och räddat oss? Ser vi att våra liv står under Guds försyn? Eller glömmer vi, förblindas och börjar knota?

Ser och hör vi vad Gud har gjort med sitt folk genom den heliga historien? Eller håller vårt gemensamma minne på att tappas bort? Helgonen är tydliga påminnelser om Guds försyn.

I varje eukaristi sker det största av alla underverk inför våra öron och ögon för att vi inte skall glömma: ”Gör detta till min åminnelse!”

Aposteln har formulerat löftet: ”För dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa”.

                                                                                                      pater Ingmar Svanteson