Kortpredikan 17 maj 2021

Apg 19: 1-8; Ps 68: 2-4, 5ac, 6-7b; Joh 16: 29-33

I trakten kring Efesos möter Paulus lärjungar som ba­ra blivit döp­ta med ”Johannes-dopet”. Han undervisar dem och de låter dö­­pa sig. Den helige Anden kommer över dem och de talar med tungor och profeterar.

Karismatiska gåvor är olika, men alla har sin källa i Anden, som ges åt dem som får del av dopets och konfirmationens sakra­ment.  

Lärjungarna i evangeliet är övertygade och trosvissa, men Je­sus varnar dem för övermod. Han vet att de snart skall ”skingras var och en åt sitt håll”.

I oroliga tider är det lätt att gri­pas av tvivel på alltsammans, eller att dras i olika riktningar, ”var och en åt sitt håll”. Paulus skall se­nare skriva: ”Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten”.  

Jesus säger: ”Var inte oroliga, jag har besegrat världen”.

Redan hans ord har makt över oron. ”Detta har jag sagt för att ni skall ha frid i mig”.

Vi anar källan till enhe­ten. Orden är fyllda av den Ande vi ber om.

”Kom med enhet, kom med frid, gör vår tid till hoppets tid, andas i vår längtans bön.” (ur Pingstsekvensen, Cecilia 339)

                                                                                                                  pater Ingmar Svanteson