Kortpredikan 10 juni 2019, Den saliga jungfrun Maria, Kyrkans moder
1 Mos 3:9-15, 20; Ps 87:1-2,3,5,6-7; Joh 19:25-34
Den saliga jungfru Maria har fått titeln Kyrkans moder, eftersom hon födde Kristus, Kyrkans huvud, och denne på korset gjorde henne till moder för alla återlösta.
Den helige påven Paulus VI bekräftade högtidligt denna titel i sitt tal till fäderna vid Andra Vatikankonciliet 21 november 1964 och stadgade att ”hela det kristna folket med tanke på detta ljuvliga namn nu skulle växa i sin vördnad för Guds moder”.
Fäderna säger: ”döden kom genom Eva, livet genom Maria”. Hon var som vi Adams barn, och blev salig genom sin tro. Hon är den fullkomliga förebilden för varje lärjunge.
Men som moder till sin gudomlige Son är hon också vår och hela kyrkans moder. Redan profeten uttrycker det: ”I henne är vi alla födda”.
Som troende upphör vi inte att vara människor, och som människor har vi behov av både en far och en mor, för att bli till och för att växa till, trots att de ideala föräldrarna inte finns i denna värld och många växer upp ”föräldralösa”.[1]
Kyrkan vet det och anbefaller oss att anförtro oss åt Maria med ett barns tillgivenhet, att ”älska vår och hela kyrkans moder”.
Otaliga troendes erfarenhet bekräftar det.
pater Ingmar Svanteson
[1] Jesus säger inför sin påsk att han inte skall lämna lärjungarna ”ensamma” (Joh 14:18). Ordet betyder egentligen ”föräldralösa”.
