Predikan på patronatsfesten 2016 i S:t Franciskus församling (Nässjö)

Predikan på patronatsfesten 2016 i S:t Franciskus församling (Nässjö)

Syr 50: 1, 3-4, 6-7; Ps 16; Gal 6: 14-18; Matt 11:25-30.

Kära bröder och systrar, äldre och yngre, kära barn,

I dag firar vi i församlingen vårt skyddshelgon den helige Franciskus. På många sätt kan han vara en inspiration för oss alla trots att han valde att leva som munk och fattig och inte bildade familj.

Ni som är lite yngre gör rätt när ni litar på pappa och mamma vad ni ska göra dag för dag, ni som är lite äldre känner att ni får lite mer eget ansvar, och ni som är unga vuxna men inte bildat familj, ni litar mer och mer på Gud. Ni som är äldre kan se tillbaka i era liv och tacka Gud för allt han hjälpt er med. Ni kan se på frukterna av ert liv och hoppas på en värld där enhet och frid får råda. Gud belönar alla era goda intentioner för era familjer och för samhället runt omkring oss!

Vilken hjälp kan vi då ha av den helige Franciskus som levde och dog för ungefär 800 år sedan? Den största hjälpen är att han visade hur viktigt det var att följa Jesus och stå nära honom varje dag i tankarna, i bönen och i aktiviteterna. Han lärde sig mer och mer om Jesus i Nasaret som lärde sig Josefs yrke och blev byggnadssnickare. Han lärde sig mer om Jesus som satt i templet i Jerusalem och ställde frågor till de skriftlärda och hur han själv svarade. Jesus visste tydligen mycket om profeterna och om allt som hänt Guds folk från Abraham och Mose. Det fångade Franciskus’ intresse mer och mer.

Men det som betydde mest var nog att Jesus valde vänner och gjorde dem till apostlar. De gick ut till människorna och hjälpte dem, till exempel botade deras sjukdomar, undervisade dem om Guds rike. De hade det fint tillsammans, de upplevde verkligen en stor vänskap.

Så märkte Franciskus att många kristna inte levde riktigt som kristna. De var för upptagna med allt annat. De tänkte: när jag blir äldre och får mer tid ska jag gå mer i kyrkan och be mer och studera Bibeln mer. Franciskus hjälpte dem, så som det står i Syraks bok: ”Han lät på sin tid reparera helgedomen och sätta templet i stånd” (Syr 50:1).

Men hur kunde man bygga upp Kyrkan med människor som sökte Gud? Franciskus visste att allt blir bra och som Gud vill, om man bara ber honom om hjälp. Den som fått hjälp säger då som i psalmen i dag: ”Du har visat mig livets vägar, du skall uppfylla mig med glädje inför ditt ansikte” (Ps 16).

Kära bröder och systrar, ni som äldre och ni som är yngre, och ni kära små barn, Guds gåva till oss som tror och hoppas på Honom är ”frid och förbarmande” (Gal 6:17). Frid betyder, ”jag oroar mig inte, jag är som hemma”; förbarmande betyder, ”jag är förlåten, jag var dum men jag är förlåten”. Frid och förbarnande!

Ja, det vill väl alla ha och uppleva. Men tänk så många det är som säger att de är deprimerade och inte ens vill leva längre. Tänk så många som är rädda, olyckliga och ensamma!

Den helige Franciskus var aldrig deprimerad, ledsen, rädd, olycklig eller ensam. Han hade valt att leva fattig som Jesus och söka Gud och sanningen om livet på jorden. Här har vi historien om en man som kunde ha blivit en rik affärsman men som av fri vilja valde att inte äga någonting, inte heller bilda familj, utan leva helt för Gud.

Det är Guds mening med vårt liv att vi ska leva i vänskap och gemenskap med Honom genom Jesus Kristus och den helige Ande. Tror vi bara på Jesus och är trogna i Kyrkan som är hans gemenskap, så skall vi också lära känna Fadern, be till Honom som Jesus gjorde och bli heliga människor som lär sig ett yrke, som bildar familj, som väljer kärlekens vägar i allt. Det kan den helige Franciskus hjälpa oss med, han som är vår församlings stora skyddshelgon.

När jag var ung var Franciskus det första helgon jag läste om i en bok. Sedan glömde jag det. Då kunde jag ju inte ens ana att jag skulle leva hela mitt vuxna liv i hans församling i Jönköping.

Tänk om jag hade missat det!

Han kan vara ett föredöme för oss alla även om vi inte lever precis ett sådant liv som han levde. Lita alltid på Gud! Det är så han vittnar om Gud. Gud är god mot alla. Gud visar oss hur vi ska bli lyckliga redan här på jorden. Lever vi med Gud här, får vi också leva med Gud sedan, när vi har levt färdigt på jorden och Fadern kallar oss hem till sig som sina barn. Amen.

Diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran FäldtGöran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han är mångårig ordförande i katolska stiftets Utskott för  Äktenskap och familj. Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område. Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2010 och är för närvarande engagerad i förberedelserna till de nordiska familjedagarna i Norge i maj 2020. Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta tillfälle att vara en hjälpande hand i människors nödsituationer och kan förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med debattartiklar i Katolskt Magasin och skriver betraktelser inför helgen i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982. Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.