Predikan Jungfru Marias upptagning i himmelen 2023
Upp 11: 19a, 12: 1-6a, 10ab; Ps 45; 1 Kor 15: 20-27a; Luk 1: 39-56
Kära bröder och systrar,
Alla helgon har en djup vördnad för jungfru Maria Guds Moder. Det finns inte något helgon som inte älskar henne. ”Och överallt där kyrkan församlas på vår jord Maria prisas salig som trodde på hans ord ty heligt är hans namn ja, heligt är hans namn, sjunger vi ofta när vi är samlade här för att frambära vår tacksägelse i förening med hennes son Jesus. Det finns inte heller några troende kristna som inte älskar att sjunga hennes lov, be med henne, och be henne om den himmelska hjälpen.
Ingen av alla helgon är i vår tro så stor som hon, kvinnan som Fadern utvalt och bestämt att föda Hans enfödde Son vår Frälsare. ”Omvärvd att ett bländande ljus kom Herrens ängel till ditt hus. Du dotter Sion, Guds Moder skall bli, Dig högt benådade, hälsar vi: ave, ave, ave Maria” sjunger vi i hymnen ”Utvald innan världsalltet fanns” (Cecilia, 126). Vår tros alla hemligheter har alltid nära anknytning till Maria. Den katolska tron lär oss att Gud hade en plan för Maria som Guds moder på jorden ”innan världsalltet fanns”. De första orden i den Heliga Skrift säger ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord”. Idag kan vi förstå att denna skapelse hade en annan betydelse än att frambringa naturen och livet. Det är Inkarnationen som är skälet till hela skapelsens tillkomst!
I läsningen ur 1 Korinthierbrevet idag på Jungfru Marie Upptagnings högtid hör vi att ”Kristus har uppstått från de döda, som den förste av de avlidna. Ty eftersom döden kom genom en människa kommer också uppståndelsen från de döda genom en människa”. Allt som skett i och genom Maria och Jesus är förutbestämt. Det betyder att vi som hör till Kristi kropp också är förutbestämda till evigt liv i en ny Skapelse.
Jesus dog och uppstod, kvinnorna vid graven och lärjungarna fick möta Honom i hans förklarade kropp och såg honom sedan stiga upp till himlen, till sin Fader för att där sitta på härlighetens tron. Hans mänskliga och gudomliga kropp och ande lever i uppståndelsens eviga ljus dit vi alla som tror på honom är kallade. Gud är den eviga heligheten, Maria är skapad av Gud och heliggjord genom sin kallelse till det gudomliga moderskapet.
När hon levt många år som Kyrkans moder med alla de trogna kunde hon inte i sin kropp och själ möta döden och läggas till vila i jorden.
Hennes heliga kropp upptogs av änglarna från jordens yta till himlen för att oförstörd få den utvalda platsen vid Guds sida. I mässans prefation för högtiden ber Kyrkan i tron: ”Du kunde inte tillåta att förfallet skulle vidröra hennes kropp ty hon hade fött din Son, allt livs Herre” (jfr Lumen gentium, 68 och S:t Ambrosianus’ rit).
Vid varje kristen begravning är det detta vi tänker på och tror, att vi alla som är döpta till Kristus är kallade att likgestaltas med Honom och få förklarade kroppar så som Gud bestämt.
I en bön i tidegärden ber vi också: ”Gud, du upphöjde den syndfria jungfrun Maria, moder till din Son, kropp och själ till himlens härlighet”. Det är detta mysterium som uppenbaras i Uppenbarelseboken som vi hörde: ”Och ett stort tecken syntes på himlen, en kvinna klädd i solen och med månen under sina fötter och en krans av tolv stjärnor på sitt huvud. Hon är havande, och hon ropar i barnsnöd och födslovånda” (12:1-2).
Kära bröder och systrar, kära barn med era föräldrar, det pågår hela tiden en kamp mellan ont och gott i vår tillvaro, det är födslovåndorna den Heliga Skrift talar om och som vi som mänsklighet måste genomlida.
Kristi uppståndelse är det sanna tecknet på att det goda segrar och att synden och döden inte skall finnas mer utan bara Guds eviga härlighet och godhet.
Marias upptagning till himlen är det strålande tecknet att Gud har allt i sin hand. ”Därför sjunger vi med Maria på denna glädjedag en lovsång till Guds ära för allt vad han oss gav, ty heligt är hans namn, ja heligt är hans namn” (Cecilia, 125).
Där väntar hon med sin Son och alla de heliga på den Yttersta tiden då Kristus Guds Son återvänder till vår jord för att uppväcka alla de döda ur deras gravar och för att hålla den sista domen. Efter den skall synd och död inte längre finnas utan liv och oskuld i den Nya Skapelsen.
”Omvärvd att ett bländande ljus kom Herrens ängel till ditt hus. Du dotter Sion, Guds Moder skall bli, Dig högt benådade, hälsar vi: ave, ave, ave Maria”. Amen.
diakon Göran Fäldt