Predikan 21 söndagen ”under året” 2017

Jes 22:19-23; Rom 11:33-36; Matt 16:13-20

”Du är Messias, den levande Gudens son”.

Kära bröder och systrar! Det är uppenbart genom exemplen i den heliga Skrift att trons gåva alltid ges tillsammans med ett uppdrag. För Petrus del var det att vara Kyrkans klippa och att inneha nyckelmakten, att binda och lösa. Hur svår denna uppgift kan vara har vi alla förstått när vi ser reaktionerna – inom Kyrkan – på vad nyckelmakten har att säga: inom Kyrkan hörs röster som inte bara kritiserar, inte försöker diskutera med kärlek till bröderna och systrarna, utan angriper, fördömer och fördömer. För varje katoliks del är uppdraget att bära vittnesbörd om Guds kärlek till alla och om Guds vilja att beskydda alla människor mot det onda inflytandet.

I all den turbulens som kan uppstå – inom Kyrkan – upprätthåller den heliga Fadern, Kristi ställföreträdare på jorden och Petri efterträdare, en oerhört viktig, andlig princip, barmhärtigheten. Många gånger handlar det om svår avvägning: vi måste stå fast vid sanningen, vi måste alltid visa respekt för Livets helighet, men vi måste alltid undervisa om till exempel äktenskapets helighet och om det sociala medansvaret för allas olika behov.

Gud måste ha högsta prioritet i allt vi tänker, säger och gör. Även om världen inte gör det! Det kan vi ju egentligen inte heller förvänta oss eftersom andra kan höra enbart till denna ”världen” och dess rent humanistiska värderingar. Världen har bland sina gudsförnekare många goda hedningar, Kyrkan har bland sina helgon många riktiga syndare!

Det kan lätt gå helt snett om vi som kristna blir provocerade. Vad kan vi försvara oss med om man anklagar oss för att vara diskriminerande, och till och med obarmhärtiga när vi försvara mänskliga och kristna värden?

Påven Franciskus har på sitt klarsynta och hjälpsamma sätt gett oss en del råd hur vi ska kunna uppträda i kommunikation med andra (särskilt gäller det dem som uttalar sig i skrift och talar offentligt). En av hans regler säger: ”tolka välvilligt och tro den andre om gott; använd sakliga argument; undvik nedsättande omdömen om andra”. En annan god regel: ”om du skriver något eller diskuterar andra med några andra, tänk efter: skulle du säga samma sak om du stod öga mot öga med den andre” (Ur påven Franciskus’ budskap, Världskommunikationsdagen 2016).

Det betyder inte att man inte måste säga sanningen om den ifrågasätts eller relativiseras. Men det måste ske på ett ansvarskännande sätt. Påven säger också: ”om du uttycker dig som katolik, tänk då på att du blir en representant för den katolska kyrkan”.

Vad betyder det i dagens evangelium att Jesus förbjuder lärjungarna att tala om för någon att han var Messias? Det här är bara min personliga tolkning: kanske menade han att lärjungarna inte skulle bygga sina möten med andra på den högsta auktoritetens grund i de första kontakterna. Det Jesus sagt om Guds rike, om vikten av hjärtats tro framför den rigorösa tillämpningen av lagens bokstav, ville han först underbygga genom sitt eget offer, sitt lidande, sin självutgivande kärlek. Först därefter skulle hela hans verk bekräftas av beviset på att han är Messias, Faderns utsände, allas Frälsare.

Tecknet som skulle ges som bekräftelse på hela hans undervisning var uppståndelsen. Här i eukaristin firar vi varje söndag, ja varje dag i veckan, detta tecken på Messias’ gudomlighet, uppståndelsen! Tecknet var också att anbefalla hela mänskligheten i Guds Moder Marias moderlika kärlek som kvinna och mor. När han anbefallt alla som Marias barn och uppstigit till himlen, upphävde han förbudet för lärjungarna att tala om för någon att han var Messias.

Förstår vi vår egen roll rätt är det klokt av oss om vi som Jesu apostlar alltid är öppna för Marias inflytande. Det är hennes roll att komplettera allt vad Jesus sagt och gjort med sin egen mänskliga och kvinnliga vishet. Därför kallar Bibeln henne ”Vishetens tron”. Ja, Maria har gjorts till ”den eviga Vishetens levande Tron” (Louis Bouyer, jfr), säger katolsk teologi.

Det är alltså inte bara vår tro som vi tackar Gud för utan också uppdraget som följer med tron som vi tackar för. Till alla – också våra ungdomar som snart konfirmeras – ger han uppdraget att vittna om detta stora mysterium: ”Du är Messias, den levande Gudens son”. Amen.

Diakon Göran Fäldt