Predikan 14 augusti 2022, Sankt Maximilian Kolbes dag, skyddspatron för Gråbrödernas kyrka i Motala

Predikan 14 augusti 2022, Sankt Maximilian Kolbes dag, skyddspatron för Gråbrödernas kyrka i Motala

Vish 3: 1-9; Joh 3: 14-18; Joh 15: 12-16

När vi umgåtts en tid med de helgon som är våra viktigaste ledsagare som ”himmelrikets lärjungar” frågar vi oss om vi verkligen förstår dem. Allt de gjort är så överväldigande och egentligen svårt att hålla ihop. Vi kan finna stöd i de underbara orden hos aposteln Johannes, ”Vi vet att vi har gått över från döden till livet, ty vi älskar våra bröder”; det  säger oss att det kanske enda sättet att förstå Kolbe är kärleken till medmänniskan. Vi kan vara säkra på att Kolbe levt denna kärlek. Hans helgonförklaring av Kyrkan är vårt bevis. Vi får, och vi kan, vörda Kristus i honom som fått efterfölja Mästaren in i det heliga korsets vishet och storslagna seger.

 Det bekräftas också av Johannes i evangeliet i dag, när han säger, ”Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner”.

Det är detta vi ska fokusera på om vi vill förstå vad för slags människa Kolbe var. Allt annat han gjort som präst och ordensman i Jungfru Marias tjänst är ett synligt resultat av den ursprungliga nåden han fått. Här drunknar vi nästan i alla intryck och försöker dra nytta av det i vårt eget liv och i vår egen kallelse. Men vi kan inte förstå honom som människa utan den kärlekens väsen som kommer från Kristus. Vi kan inte heller förstå Kristus eller veta vem Han är utan att fokusera på kärleken till medmänniskan.

Hur viktigt är det? Vi behöver bara i tankarna gå till de underbemannade sjukhusen och se hur läkare och sjuksköterskor uttömmer alla sina krafter för att vårda köer av sjuka för att se kärlekens makt och kraft. Överallt där det finns självutgjutelse av barmhärtighet och godhet där är kärleken. Om vi hade en slags kärlekens väderrapport efter tv-nyheterna skulle vi se kärlekens gärningar överallt där det finns människor som blodsdroppar synliga från himlen.

Om Gud är vår meteorolog skulle vi höra vilka utsikter vi kan vänta oss: ”De kommande veckorna blir det ett kraftigt utbrott av kärleksgärningar mot medmänniskor men redan i början av nästa vecka avtar det och det blåser in en hel del onda gärningar som dödar oskyddade och oskyldiga människor.”  

Kärleken måste segra eftersom Gud är kärlek. Utan den är vi kvar i döden, hur märkligt det än låter.

Det är precis det vi ser hos Kolbe och det är det som förklarar honom som människa. Han dog men han var aldrig kvar i döden.

Är det då bara något vi ska beundra och imponeras av? Är det egentligen bara för helgonen och inte för oss vanliga kristna? Vad betyder det som Johannes också säger, ”den som inte älskar är kvar i döden”?

Kära bröder och systrar i Herren Jesus Kristus! Vi tackar Gud för allt. Vi lovar Honom som vår Skapare och räddare. Det är som Johannes säger, ”Vi har gått över från döden till livet, ty vi älskar våra bröder”. S:t Maximilian – och alla Guds helgon – ber för oss som ännu kämpar trons kamp i världen. Det strömmar stor godhet från himlen till oss som lyser upp mörkret och lidandet som ibland omger oss. När det är som svårast, låt oss alltid hämta kraft i kärlekens seger över döden. Amen.

                                                                                                                      diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran FäldtGöran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han är mångårig ordförande i katolska stiftets Utskott för  Äktenskap och familj. Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område. Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2010 och är för närvarande engagerad i förberedelserna till de nordiska familjedagarna i Norge i maj 2020. Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta tillfälle att vara en hjälpande hand i människors nödsituationer och kan förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med debattartiklar i Katolskt Magasin och skriver betraktelser inför helgen i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982. Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.