Doppredikan i oroliga tider 2021

Doppredikan i oroliga tider 2021

1 Pet 2: 4-5, 9-10; Ps 23; Joh 7: 37b-39a

Kära lilla barn, kära föräldrar, gudföräldrar och kära vänner,

När vi ser in i det här barnets ansikte och försöker fånga blicken och få ett leende tillbaka, ser vi in i en framtid som ännu inte blivit verklighet. Det är klart att vi som kristna tänker på en lycklig framtid för barnet. Men vad menar vi med lycka egentligen?

Livet kan bjuda på så mycket vi inte förknippar med lycka utan mer med faror av olika slag. Vi har alla blivit förskräckta av nyheterna om enorma översvämningar, som nu senast i Europa och i Kina. Vi känner en slags vanmakt när vi hör att barn inte vill gå ut och leka med sina kamrater därför att andra unga skjuter med pistol på öppen gata.

Den tro på Gud ett barn får genom det kristna dopet är en gåva som barnet upptäcker övervinner alla farliga situationer och styrker det i alla lyckliga stunder och som säger att barnet inte är ensamt.

Om något skrämmer vet barnet att andra också är skrämda och måste kämpa för sina liv. Det har fått en styrka och en inre kraft som inte kan förstöras. Aposteln Petrus, en av Jesu lärjungar, hade erfarenhet av tron genom gemenskapen med Kristus. Därför kan han förkunna: ”Kristus är den levande stenen, ratad av människor men utvald av Gud och ärad av honom”.

Ordet sten är ett väl valt ord därför att en sten inte kan förstöras av vanliga mänskliga krafter. Den nåd Gud ger i dopet är av den naturen, den är oförstörbar och kan inte försvinna. Barnet som döps har en garanti att tron inte kan förstöras.

Istället blir den till ett tillskott i ett andligt husbygge där den döpte är en levande sten och i gemenskap med Faderns Son blir delaktig i Sonens prästadöme.

Om ett barn senare i livet börjar tvivla på Gud och inte lever i tron och i Kyrkans gemenskap – av det ena eller andra skälet – kan föräldrarna hjälpa barnet tillbaka till tron, först genom sitt eget exempel, men också med kloka råd.

Om ett barn kommer hem från den vanliga skolans undervisning och säger ”Jag tror på Big Bang och arternas utveckling över tid” – då kan föräldrarna, istället för att öppna Bibeln och försöka övertyga barnet, säga, ”Vet du, det finns så många fattiga därute i världen som inte har det så bra som du, kan du tänka dig att ge dem en gåva, något av dina fickpengar”?

Om barnet gärna ger bort något det har till andra, då vet föräldrarna att barnets tro lever och inte har förstörts av frestelser, irrläror och faror. Då gläder sig föräldrarna, gudföräldrarna, den kristna församlingen, ja hela Kyrkan för kärleken till vår nästa är beviset på tron. Trons sten håller i alla svårigheter, den sakramentala nåden är oförstörbar, även om synden finns och de onda gärningarna finns. Men som Jesus säger genom aposteln Johannes: ”Den som tror på mig, ur hans inre skall flyta strömmar av levande vatten”.

Kära vänner och kära lilla Guds barn, den framtid vi inte kan veta något om ligger alltid i Guds hand. Tror vi det och litar på Gud skall vi alltid ha ”livets ljus” och inte vandra i syndens mörker. Amen.

                                                                                                             diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran FäldtGöran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han är mångårig ordförande i katolska stiftets Utskott för  Äktenskap och familj. Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område. Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2010 och är för närvarande engagerad i förberedelserna till de nordiska familjedagarna i Norge i maj 2020. Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta tillfälle att vara en hjälpande hand i människors nödsituationer och kan förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med debattartiklar i Katolskt Magasin och skriver betraktelser inför helgen i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982. Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.