Söndagsbetraktelse 2 maj 2021
Johannes 15: 1–8
Vid den tiden sade Jesus till sina lärjungar: »Jag är den sanna vinstocken, och min fader är vinodlaren. Varje gren i mig som inte bär frukt skär han bort, och varje gren som bär frukt ansar han, så att den bär mer frukt. Ni är redan ansade genom ordet som jag har förkunnat för er. Bli kvar i mig, så blir jag kvar i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv om den inte sitter kvar på vinstocken, kan inte heller ni göra det om ni inte är kvar i mig. Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon är kvar i mig och jag i honom bär han rik frukt: utan mig kan ni ingenting göra. Den som inte är kvar i mig blir som grenarna som kastas bort och vissnar; de samlas ihop och läggs på elden och bränns upp. Om ni blir kvar i mig och mina ord blir kvar i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det. Min fader förhärligas när ni bär rik frukt och blir mina lärjungar.
Betraktelse
Jesus försäkrar Apostlarna att ”Han Är”, så att de vet vem de tror på.
Han uppenbarar sig för dem genom sina ord, samma ord som översteprästerna blev ursinniga av att höra Jesus säga om sig själv: ”Jag Är”.
Hans ord erinrar lärjungarna om det heliga Namnet som Moses fick höra när han närmade sig den brinnande busken.
”Jag Är”, är namnet på Gud.
Jesus visar oss Vem Han är när Han använder liknelsen om den sanna Vinstocken.
Han är förenad med lärjungarna som grenarna är till vinstocken.
Om Apostlarna inte förblir förenade med Honom kan de inte bära frukt - kan de inte göra någonting!
Lärjungarna, och alla de som följer Jesus, är kallade att hålla sig intill Honom, att bli kvar i Hans Kärlek.
Hur förblir vi i Honom?
Vinrankan påminner oss om brödet och vinet;”den som äter Mitt kött och dricker Mitt blod förblir i mig och Jag (Är) i honom,
Jesus säger också att Han kommer till oss med sin Fader och förblir i den som bevarar Hans ord.
Den som äter Hans kött och dricker Hans blod bevarar Hans ord.
Fadern ansar oss genom att skära bort, bränna bort och klippa bort allt det som hindrar gudomliggörandet i oss. Det är i vår fria vilja i våra dagliga val som gudomliggörandet händer, eller inte händer.
Gud är den som förenar oss med Honom, och vi ger Honom friheten att göra det beroende på hur vi låter Hans vilja ske i oss, och på hur mycket vi ger av oss själva till Honom.
Gud drar oss till sig, Han ansar oss genom att visa oss vem vi är i förhållande till Honom; Han älskar oss outsägligt mycket, men i ljuset av Hans kärlek ser vi också vår"ingentinghet".
Genom allt det som Han ger oss eller tillåter att hända i våra liv: svårigheter, sjukdom, brister och egna begränsningar, andra människors begränsningar och brister…gör Han det till redskap för vår förening med Honom.
Om vi medarbetar.
Hur mycket Han ansar var och en av oss är i förhållande till hur vi vill besvara kallet till helighet, och vad Hans plan för oss är.
Den Helige Anden bär frukt i oss, Han är i oss livgivande sav, livs saften som cirkulerar i våra andliga ådror och förutan vilka det är omöjligt att någonsin förenas med Fadern. Fadern har sitt enda behag i Sonen som föds till liv och växer i oss genom Andens verkan.
En gren som inte är förenad med Kristus, och inte liknar Kristus på något sätt, blir till fnöske. Jesus säger att den inte längre duger någonting till mer än att kastas på elden.
En gren som är avskuren från trädet och ligger bortkastad på marken, bär inte någon frukt, har inte längre någon fruktbarhet.
Fruktbarhet är inte samma sak som effektivitet och produktivitet.
Fruktbarhet - lär oss Jesus - är att förhärliga Fadern: Källan till vår Lovsång!
Marias Lamm
