maj 2020

Kortpredikan 26 maj 2020, S. Gregorius VII, påve, d. 1085

Jesu avskedstal får en slags fortsättning i Pauli avskedsord till de äld­ste och troende i Efesos. Paulus, på väg till Jerusalem, vet att bo­jor och lidanden väntar ho­nom. Han säger det inte uppgivet. Hans eget liv har förlorat sitt värde för honom: ”jag vill fullbor­da mitt lopp och det uppdrag som jag har fått”. En frihet skymtar fram. Det var samma frihet som Gregorius VII tusen år senare häv­dade för hela kyr­kan, libertas ecclesiae, Kyrkans frihet. Kyrkan måste stå fri från värl­d­slig in­blandning. Hon måste för­bli ”fri, kysk och katolsk”.

Kortpredikan 25 maj 2020, S. Beda Venerabilis, präst och kyrko­lärare

Beda Venerabilis, den vördnadsvärde, kom redan som barn till kloster (Eng­land, 700-talet). Beda förblev i kloster hela sitt liv ”bed­­jande, läsande, lärande, skriv­ande ”. Han förenade kunskap om bibeln och kyrkofäderna med histo­riskt vet­ande. Han skrev Englands kyrkohistoria, ett av tidens viktigaste historiska verk. 1899 utnämndes han till kyrkolärare. När Paulus i trakten kring Efesos möter lärjungar som ba­ra blivit döpta med ”Johannes-dopet”, undervisar han dem och de låter dö­­pa sig. Den helige Anden kommer över dem och de talar med tungor och profeterar.

Predikan 7 Påsksöndagen 2020

Stunden har kommit. Det finns stunder i en människas liv som avgör och uttrycker hela hennes liv. Insikter, väg­val, mö­ten, händelser. Om en sådan stund talar Jesus i dagens evan­gelium. Han säger: ”Stunden har kom­mit.” Uttrycket återkommer flera gång­er i Johannesevan­geliet. Redan vid bröllopet i Kana, när Maria gjorde honom upp­märksam på att vinet höll på att ta slut, säger han: ”Min stund har inte kommit än”. En gång när de förgäves försö­ker gripa ho­nom säger evangelisten: ”Hans stund var ännu inte inne”. Men nu säger han själv: ”Stun­den har kommit”.

Söndagsbetraktelse 24 maj 2020

Jesu prästliga bön, där Han talar till Fadern, offrar Honom sitt lidande och död, och visar oss vad Hans Mission huvudsakligen handlar om. Jesus lär oss också hur vår bön ska se ut, alltså, något av vad som utgör själva grunden för all bön: Guds förhärligande och själars frälsning. Jesus ber om sin mänskliga naturs förhärligande, Han ber att Fadern ska ta emot Han offer, att Han ska förhärliga det, göra det fruktbart.

Kortpredikan 23 maj 2020

Apollos var en bildad man från Alexandria, som kommit till de kris­t­na i Efesos. Han var ”väl insatt i skrifter­na”, men ”kände bara Johan­nes-dopet”. Kanske hör­de han till grupper som förblivit Dö­pa­rens lärjungar. Han tas om hand av Priscilla och Aq­ui­la och får ”noggrannare kunskap om Guds väg”. Vägen går hela tiden vidare. ”Ännu har ni inte bett om något i mitt namn”, säger Jesus. De har ännu bara anat hans storhet. ”Be, och ni skall få, så att er glädje blir fullkomlig.”