S. Maximilian Maria Kolbe, präst och martyr

Den 14 augusti 1941 i koncentrationslägret i Auschwitz erbjöd sig Maximilian Kolbe att ta en medfånges plats i dödsbunkern. Medfången hade stor familj. Hur kunde Maximilian göra detta val? Det fanns inte många sekunders betänketid. Han praktiserade vad han själv skriver: ”Ibland är livet verkligen svårt och man tror inte att det längre finns någon utväg. Eftersom vi inte kan veta allt, ser vi inte sambandet mellan vår egentliga lycka och de vidriga omständigheter som plågar oss. Vad skall vi alltså göra?” Maximilians svar lyder: ”Lita på Gud”.

Den 14 augusti 1941 erbjöd sig Maximilian Kolbe att ta sin medfånges plats i dödsbunkern i Auschwitz. Det kan tyckas långt mellan denna heroism och det barn som Jesus ställer fram som föredöme. Men äkta heroism vittnar samtidigt om bar­nets förtröstan. Maximilians skriver: ”Ibland är livet verk­li­gen svårt och man tror att det inte längre finns någon utväg. Efter­som vi inte kan veta allt, ser vi inte sambandet mellan vår egentliga lyc­ka och de vidri­ga omständigheter som plågar oss. Vad skall vi alltså gö­­­ra? – Lita på Gud”.