Diakon Göran Fäldt

Kära bröder och systrar, Vi firar inte den helige Augustinus i dag eftersom det är söndag. Men man kan ha honom lite grann i bakhuvudet när man tänker på ödmjukheten som kan sägas vara temat i texterna. Det finns så olika sätt att uppfatta och förstå ödmjukheten, den har flera olika former. Augustinus var varken tystlåten, tillbakadragen eller ”privat” utan i högsta grad offentlig och utåtriktad. Han är en av Kyrkans stora pelare när det gäller teologin och den kateketiska undervisningen.

Kära medkristna, På minnesdagen för den helige Laurentius – S:t Lars – lyssnar vi först till S:t Paulus’ ord till de kristna i Korinth. Ämnet är de glada givarna. De som ger av sitt överflöd av tacksamhet för alla goda gåvor Gud ger de sina, ja både onda och goda, de skall får en riklig skörd. Gud låter ju sin sol gå upp över både onda och goda. De som däremot ger snålt, säger Paulus, skall också skörda snålt.

Kära kristna, Vad betyder det att tro? ”Tro på Gud”, säger Jesus, ”omvänd dig och tro evangeliet”, säger apostlarna och Kyrkan. Men vad är det, vad är tron? ”Tro är grunden för det vi hoppas på”, säger Paulus (Heb 11:1-2). Men vilket kommer först, är det hoppet eller tron? Är tron något som befriar från Gamla testamentets lag, Lagen, och från Rom, som Luther menade? Är tron ett existensiellt beslut att tro, en erfarenhet som ger direkt tillträde till Gud? På ett sätt är det Luthers trosakt (se Rom 1:17) som vinner själar i vår tid utan att de skulle kalla sig lutheraner eller protestanter. Det är en trend. Men är den katolsk?

Kära bröder och systrar i Kristus, De som vill fira festen Vår Fru av Berget Karmel vill framför allt betona bönens och tillbedjans betydelse i Kyrkans liv. Kontemplation över Guds ofattbara storhet och skönhet, hjärtats uttömmande av sig själv i Kyrkan som bröllopsmysterium, det är Karmels mest karaktäristiska drag. Lilla Thérèse talar om livet i klostret i Lisieux som ett eremitiskt liv. Det är viktigt att uppfatta dessa ord av henne som Kyrkan kallat lärare i kärlekens vetenskap, knyter varje karmelitisk kallelse till profeten Elias liv och verk i den heliga historien. Hans efterföljare på 1000-talet kallade sig Marias bröder, det vill säga de sökte sig till Herrens moder som personifierar kontemplationen av Inkarnationsmysteriet. Det är Karmels bidrag till Kyrkan också i dag: att genom kontemplationen i ensamhet och tystnad, alltså i en slags total mänsklig nakenhet inför Skaparen och Förlossaren, leva i den Uppståndnes klara ljus.

Kära bröder och systrar, kära ni barn och ni unga, När det goda och glada budskapet nått våra öron och vi trott på budskapet, då vill vi alla på vårt eget sätt dela med oss av vår glädje. Det hjärtat är fullt av, det talar munnen! Den som skrev psalmen vi hörde vittnade om sin stora glädje och lycka: ”Kom och lyssna, alla som fruktar Gud, jag skall berätta vad han gjort för mig. Lovad vare Gud, som inte avvisade min bön, inte vägrade mig sin nåd”.

Kära bröder och systrar, Påve Franciskus utfärdade i slutet av förra året ett dekret om helgonförklaring av svenskan Elisabeth Hesselblad. Elisabeth Hesselblad blir i dag vårt andra kanoniserade svenska helgon utöver Heliga Birgitta, som helgonförklarades 1391. I några korta ord från vårt stifts informationsansvariga kan följande sägas om det nya helgonet: ”Maria Elisabeth Hesselblad grundade Birgittinorden, SS Salvatoris S. Brigidae, Vår Frälsares Orden. Hon föddes i Fåglavik i Sverige den 4 juni 1870 och dog i Rom den 24 april 1957. Fåglavik är en liten plats strax norr om Borås och några vallfärder dit har gjorts tidigare från vår församling.