Kardinal Anders Arborelius av Stockholm. (Foto av Frankie Fouganthin)

Trots Sveriges djupt sekulära kultur upplever katolicismen en stadig tillväxt, enligt kardinal Anders Arborelius i Stockholm..

"Den katolska kyrkan är fortfarande en liten minoritet men växer i vad som skulle kunna kallas ett 'post-lutherskt' sammanhang", sade kardinal Arborelius till Cyprien Viet i en intervju. Kardinalen var nyligen i Rom för att delta i jubileet pilgrimsfärd för nordeuropeiska katoliker Sverige har länge varit sekulariserat, Ändå finns det en märkbar rörelse, ett förnyat intresse för religion – inklusive Katolicismen – vilket är ett tecken på hopp."

Officiellt är cirka 130 000 katoliker registrerade i svenska församlingar. även om kardinal Arborelius hävdar att det verkliga antalet är högre, med 2 000 till 3 000 nya medlemmar ansluter sig varje år. Han noterade också en ökning av prästerskapet. "För Stockholms stift hade jag glädjen att viga fyra präster år 2024", sa han.

När katolicismen en gång var förbjuden i Sverige, tillerkändes den full juridisk jämlikhet först år 2000. Kardinal Arborelius anser dock att attityderna håller på att förändras. "Situationen har förbättrats avsevärt, och de antikatolska fördomarna håller på att försvinna". Påve Franciskus besök 2016 spelade en nyckelroll för att främja en större acceptans av katolicismen i vårt land.

La Croix: För åtta år sedan blev ni den förste kardinalen i Sveriges historia – och även i Skandinavien. Kan vi säga att er katolska församling, även om den är liten representerar kyrkans framtida ansikte i Europa?

Kardinal Anders Arborelius: I själva verket är det en återspegling av kyrkans nuvarande situation i många europeiska länder. I vissa regioner håller kyrkan på att  bli mer internationella. I Sverige är den katolska kyrkan fortfarande en liten minoritet, men växer i vad som skulle kunna kallas en "post-lutheransk" kontext. Sverige har länge varit sekulariserat, men ändå finns det är en märkbar rörelse, ett förnyat intresse för religion – inklusive Katolicismen – vilket är ett tecken på hopp.

Katolska kyrkan i Sverige räknar officiellt med 130 000 registrerade medlemmar i församlingarna, men det verkliga antalet är högre. Varje år registrerar vi mellan 2 000 och  3 000 nya.

Vilka är de nationella samfund som finns i din kyrka?

Polacker utgör fortfarande en betydande grupp som har varit väletablerad i årtionden. De utgör också en betydande del av vårt prästerskap. Sverige har länge välkomnat många latinska Amerikaner, även om inte alla är katoliker – en del har gått med i pingströrelsen.

På senare tid har invandringen kommit från Mellanöstern, särskilt en betydande grupp kaldéer från Irak, såväl som från Afrika. Omkring 15 procent av våra präster är afrikaner. Vi har också religiösa personer av franska nationalitet. Min generalvikarie, Pascal-René Lung, är en fransk dominikan som har bott i Sverige under en längre tid. Nu välkomnar vi också många katoliker från Asien.

Migration har varit en källa till spänningar i det svenska samhället. Hur kan påven Franciskus budskap höras i detta sammanhang av en mer restriktiv invandringspolitik?

För ett tiotal år sedan sedan hade Sverige en väldigt öppen invandringspolitik, men så är det inte längre. I Stockholm finns en slags segregation mellan svenskar och invandrare. Vi har nya mönster av våld, särskilt i förorterna till våra större städer. Detta är ett allvarligt problem.

Omläggningen i invandringspolitiken har gjort livet svårare för flyktingar. Vissa mycket riktade arbetsvisum beviljas fortfarande baserat på arbetskraft och marknadens behov, men det är mycket mer restriktivt än tidigare. Jag vill dock betona att alla kristna kyrkor är engagerade i att hjälpa flyktingar på en ekumenisk nivå. Vi har ett 30-tal kyrkor i vårt ekumeniska råd, och vi strävar efter att tala med en röst.

Ekumeniken är väl utvecklad i Sverige, med den lutherska kyrkan och den katolska kyrkan Oolika ståndpunkter i frågor som sexualmoral. Hur navigerar du i dessa skillnader?

Det är säkert lättare att hålla med lutheraner om att försvara migranter än om sakfrågor som abort, eutanasi eller äktenskap. Alla vet att den katolska kyrkan motsätter sig abort, vilket är en mycket svår fråga i Sverige. Det finns etiska och doktrinära frågor som begränsar det ekumeniska närmandet. Faktum är att när det när det gäller att försvara livet finner vi mer gemensamt med pingstvänner än med lutheraner.

Personliga relationer med lutheraner är dock utmärkt. Jag blir regelbundet inbjuden av den lutherska kyrkan att hålla föredrag och predika. Katolska kyrkan har 44 församlingar i Sverige och den lutherska kyrkan kyrkan lånar oss ett hundratal kyrkor för våra katolska grupper, särskilt på landsbygden i norra Sverige.

I mars 2023 fick de skandinaviska biskoparnas brev om människans sexualitet stor spridning och uppmärksamhet. Hur tolkar du det?

Vi deltar inte att i ett kulturkrig, men den katolska kyrkan står fast vid sin moral. Den ändrar inte sin ståndpunkt från en dag till en annan. Och den erkänd och respekterad för det. Det finns en viss trötthet i samhället på grund av den extrema sekulariseringen, som har skapat en brist på tydliga referenspunkter.

Det är också uppenbart att andliga behov håller på att växa fram, särskilt bland unga män. Vi ser en återhämtning hos manliga religiösa och prästerliga kallelser. För Stockholms stift hade jag glädjen att viga fyra präster år 2024. Sedan jag blev biskop 1998 har jag ordinerat omkring tjugo.

Är det Katolska kyrkan som lockar medlemmar från den lutherska traditionen?

Vi har observerat att lutheraner, protestanter från andra samfund, ateister och till och med en del muslimer ansluter sig till den katolska kyrkan. Vi tar emot ett hundratal konverteringar varje år. Vårt katolska prästerskap består av åtta eller nio f.d. protestantiska präster som fick en kanonisk dispens att ordineras som katolska präster samtidigt som de förblir gifta.

Är katolicismen nu fullt integrerad i det svenska samhället?

Saker och ting har förändrats avsevärt. Efter reformationen förbjöds katolicismen i Sverige. Med tiden återställdes toleransen gradvis, men det var först 1952 som katoliker äntligen tilläts att gå in i yrken som hade varit förbjudna för dem, till exempel undervisning. Dessutom var det inte förrän år 2000 som den katolska kyrkan uppnådde full juridisk jämlikhet; Dessförinnan var det föremål för särskilda skatter. Detta var ett avgörande steg för vår utveckling, precis som vi tidigare var beroende av bistånd utifrån, särskilt från Tyskland. Nu har vi blivit självförsörjande och kan till och med köpa vissa protestantiska kyrkor.

Påven Franciskus besök 2016 var mycket viktigt, inte bara för katoliker utan också för den lutherska kyrkan och för hela landet. Situationen har förbättrats avsevärt, och antikatolska fördomar försvinner.

Cyprien Viet

Till svenska, februari 2025, Eva-Lotta Svensson

Inlägget kommer från sidan www.international.la-croix.com

Direktlänk till inlägget klicka här