Vi ska alla dö en dag. Vi behöver förbön när vi dör, därför ska vi vara noga med att be för dem som redan är döda och som nu renas efter sin död. Dessa böner är mestadels tagna ur Katolska Kyrkans långa bönetradition.
Inget ögonblick är viktigare än när vi ska avsluta vår tid här på jorden: vår dödsstund. Då beseglas ett helt liv med alla dess val. Därför är det så viktigt att vi ber för oss själva och för andra om en “salig död i Guds fulla vänskap, frid och kärlek”. Här finns många böner just i denna anda.
Efter Mässan är det Kyrkans officiella bön - Timmarnas Bön (eller Tidegärden, som vi brukade säga förut) som har högsta rang. Denna text återger hela dagens böner för de avlidnas själar.
Välkommen till Sankt Franciskus Katolska Kyrka i Jönköping. Presentation av vårt kyrkorum och vår församlings historia samt lite förklaring till hur vi katoliker använder vår kyrka.
Vår Serafiske Fader Franciskus hade, redan från sin omvändelse, en innerlig devotion till den Korsfäste Kristus; en fromhet som han alltid förkunnade och förmedlade till andra i ord och med sitt sätt att leva.
Guds barmhärtighet behöver alla människor. Utan Guds barmhärtighet har vi inget liv och ingen framtid. En kristen människa bör ständigt be om barmhärtighet för sig själv och för andra människor, visa barmhärtighet, särskilt i konflikter och lita fullständigt på Herren. Häftet ger de viktigaste böner till Guds barmhärtighet och hur vi utövar denna devotion enligt Heliga Faustinas anvisningar som hon fått ta emot från Herren. Påven, Helige Johannes Paulus II bekräftade detta och instiftade den Gudomliga Barmhärtighetens Söndag eller Fest (Andra påsksöndagen) under jubelåret 2000.
Transitusfirandet är högtidlighållandet av “övergången" från jordiskt till himmelskt liv. Detta firande åsyftar Helige Franciskus saliga död på kvällen den 3 oktober 1226.
2 augusti firas i Franciskanorden Maria, Änglarnas Drottning, som är namnet på det kapell där det första brödraskapet med Helige Franciskus bodde efter att ha lämnat Rivotorto. Den dagen kan man få den s.k. Porziunculaavlaten och i detta häfte ges all information kring detta firande.
Novenor inför någon särskild högtid eller för ett särskilt böneämne har sitt ursprung i Guds Moders bön med apostlarna nio dagar före Pingstdagen. En novena behöver inte vara nio dagar, men själva bönen eller andakten ska bes nio gånger: under nio dagar, nio timmar eller nio gånger. Denna novena vill ära Helige Franciskus av Assisi, vars fest firas 4 oktober varje år.
Franciskanbröder från de tre familjerna i hela världen följer denna ordensregel från 1223. Varje ordensfamilj har dock s.k. konstitutioner som reglerar hur man lever enligt regeln, men regeln är densamma för alla oss bröder i s.k. Första Orden som består av Conventualfransiskaner (Gråbröder), Franciskanerna OFM samt Kapucinerna.
Dagen för Franciskanordens firande av Alla Franciskanska Helgon (som motsvarar 1 november i allmänna kyrkokalendern) är satt på dagen för godkännandet av Regeln av Påven Honorius III den 29 november 1223. Denna dag förnyar alla bröder sina ordenslöften av kyskhet, fattigdom och lydnad.
De flesta katoliker ber den s.k. Dominikanska rosenkransen med fem dekader och lika många s.k. hemligheter (olika aspekter av Kristi och Marias liv) men det finns fler traditioner hur man ber denna repetitiva form av bön, exempelvis den Franciskanska kronan och den Birgittinska rosenkransen. Utvecklingen till det sätt vi ber Rosenkransbönen idag har tagit lång tid och man anser att början var lekmännens önskan att be de 150 Psaltarpsalmerna likt munkarna i klostren. Detta var i alla fall inspirationen.