Vilken är vår kallelse och hur förverkligar vi den?
Vill här gärna rekommendera en bok om klosterlivet som ’Guds verkstad’ och om ’kontemplation och mission’. Många som söker kontakt med Katolska kyrkan är ofta intresserade av det de själva tycker sig sakna, nämligen ordenslivet och ett annat val än det kristna äktenskapet. Det finns alltså flera skäl att läsa den.
De två texterna i den lilla boken ”Ett heligt liv” av Rowan Williams, walesaren, teologen, tidigare anglikanske ärkebiskopen av Canterbury, författaren av många böcker och nybliven änkeman efter Lady Jane Williams, också hon teolog och författare, är översatta av Dr Alva Dahl, som i år fått Per Beskowpriset för sina översättningar och böcker, bland annat den uppmärksammade boken om Gunnel Vallquist, ”Slå rot i förvandlingen”. Jag har läst boken med stort intresse därför att våra ekumeniska kontakter säkert redan känner till både författaren och hans tidigare böcker.
Den första texten i förlaget Silentiums utgivning heter ”Guds verkstad” och är från ett föredrag 2003 och den andra, ”Kontemplation och mission”, är från 2012 i Rom med anledning av högtidlighållandet av 50-årsminnet av Andra Vatikankonciliets öppnande. Det finns tunna böcker som tar längre tid att läsa än tjocka. Det här är en av dem.
Ärkebiskopen emeritus söker sig till de djupast liggande rötterna i Kyrkans historia när han kommenterar S:t Benedikts klosterregel från 500-talet och ser till dess formativa betydelse i nutiden. Han talar om klosterregelns viktigast ”arbetsinstrument”, ”Att be för ovännerna, av kärlek till Kristus”, ”Att återvända till friden med sin trätobroder före solnedgången” och ”Att aldrig misströsta om Guds barmhärtighet. Att säga det är en sak och enkelt, att leva det är något annat och svårt.
En kanske personlig beskrivning av regeln, och egentligen av alla ordensregler, är att se den som en ”förlängning av munkens kropp”, som Williams säger. I hela den lilla boken leder han med sådana formuleringar till ett krävande, men inspirerande nytänkande.
Mycket i texten, om vi tar den till oss, handlar om den kristnes hela formation, vad den troende människan kan bli i Guds verkstad. Detta ihärdiga arbete, om det genomförs troget och i lydnad, blir ett sant vittnesbörd om Kristus och har ett budskap till hela samhället utanför klostergemenskapen. Det visar på ordenslivets, och klosterlivets oerhörda betydelse som en Guds ”verkstad”!
I det andra, och alltså senare, föredraget låter han oss förstå kontemplationens och tystnadens betydelse för uppdraget att evangelisera. Nu under synodåren framför oss, inser vi vilken betydelse den inre friden, motsatsen till den tillkämpade ”falska friden”, den som slutar med att bara ”vara sams”, måste ha. Utan rätt grundval, varnar Rowan Williams, kommer kyrkan att bli sorgligt lik många rent mänskliga institutioner”. Hur ser de ofta ut? En kyrka som är ”ängslig, uppjagad, tävlingsinriktad och kontrollerande” (sid 53).
Vi kan inte romantisera begreppet ”helighet”, menar den ytterst läsvärda lilla boken av Rowan Williams. ”Helighet”, säger han, ”är ett gammalt lappat klädesplagg, ett lenslitet verktyg som i slutändan måste vara en fråga om ett tillstånd vi kan leva med och i, som när träet ligger så bra i handen att de liksom vuxit ihop”.
Föredragen finns att läsa i boken ”Ett heligt liv” av anglikanske ärkebiskopen emeritus Rowan Williams, utgivare förlaget Silentium, 2019 (55 sidor, pris ca 140).
Umgås vi med vår egen kallelsefråga, och med dess förverkligande, är det här en bra guide. Enkel men djup. Ju mer vi vrider och vänder på den ju mer kommer den att likna ”det lappade klädesplagget”. Frågan känns len i vår själ. Den blir ”lensliten”. Den förbereder oss för den Helige Ande.
diakon Göran Fäldt
