Vad är tyranni? Det som vill omskola människan!
Tyrannen behöver minst två generationer att omskola sitt folk, men Gud behöver bara ett ögonblick för att upplysa sitt egendomsfolk genom Ordet Han talar i Jesus Kristus. Kan då hela samhällen verkligen förändras i grunden genom någon annans makt och vilja? Ja, i den meningen att samhällen är organiserat liv för människor som har politisk frihet att leva normalt men som, under tyrannens maktutövning, kan fås att överge normaliteten och acceptera det absurda, måste man konstatera att sådan omfattande omskolning av människor är möjlig. Det negativa mysteriet är att just kloka och skolade människor låter det ske och lydigt faller in.
Vi genomgår för närvarande en slags hjärntvätt som vill få oss att inte längre vilja se skillnaden mellan man och kvinna, mellan det manliga och det kvinnliga, och dra ”normala” slutsatser av det. I hela EU genomförs ett genusprogram genom skolorna för att likställa män och kvinnor som sexuella personer och relativisera attraktionen mellan det manliga och kvinnliga könet. Man åstadkommer en artificiell jämlikhet, AJ. I förskolan börjar man med att neutralisera, skämta bort eller bara undvika orden ”mamma” och ”pappa”. Barnen kallar nu föräldrarna ”Benny och Lovisa” i stället. Och normalt kloka och genomsnittligt utbildade människor sväljer det! Samhällets politiska ideologer vet att grunden måste läggas tidigt om omskolningsprojektet ska lyckas. Förskolorna införs därför som omskolningscentra för föräldrar, inte för barn. Alla som har invändningar beskrivs eller omtalas som ”avvikande” eller ”konservativa” eller som ”reaktionära”. Familjerna ”socialiseras” för en utopisk vision av vad samhället ska vara! Hemmets hjärta säljs ut i en kallblodig kommers med ”staten”.
Tyranni är ett program för omskolning i grunden, inte alls nödvändigtvis militarism eller koncentrationsläger. Barn är påverkbara direkt medan vuxna har inlärda roller och åsikter som inte omskolas lätt. Tyranner räknar med generationer för att genomföra den sociala omskolningsprocessen som planerats. När tyranniet kommit längre i sitt program och flertalet indoktrinerats, kan bestraffningar och våld användas mot avvikande. Överallt i samhället ”fostras” människor – som om de var skolklasser – och övervakas av sina egna. De ”osynliga skvallrets diktatur” är en självgående anpassningskultur. Vi kan bara med smärta och skam tänka på det smygande angiveriet i Nazityskland efter de antisemitiska lagarna. Det hände i en av Europas stora kulturnationer! Många här i vårt Sverige var på väg att ansluta sig i beundran för tysk nationalism. Inte ens efter krigets slut övergav man sin beundran.
Alla demokrater inser att de skulle vara chanslösa mot en Mao Zedong som ville förändra människans natur. Ingen skulle slippa undan. Då handlade det om att mannen och kvinnan i lika omfattning skulle vara producenter av varor av vilket slag som helst. Produktionsenheten (Homo sapiens industrialis) är deras identitet.
Revolutionen skulle aldrig slå av på takten. Förseningar eller avbrott bestraffades, i Kina liksom i alla totalitära stater. Det betyder att familjerna och äktenskapen bara accepterades om de bidrog till produktionen. I vår tid med sitt genustyranni handlar det om en emancipation från vår mänskliga natur. Vi ska inte längre bygga samhällets sociala funktioner på den sexuella naturliga skillnaden. Processen tar tid men den är väl förberedd. Medarbetarna utbildas och lockas med viktiga uppgifter och framhålls som pionjärer för det nya samhället. Alla samhällsmedvetna media hyllar det absurda, som till exempel transpersoners kamp för medicinsk hjälp och behandling med hormoner. Att ”en man äntligen kan känna sig älskad som kvinna” betraktas av sociala media som en större framgång.
Samtidigt blir människan i sitt nya ”progressiva” landskap herre över både liv och död. Vill hon avbryta ett havandeskap kan hon göra det. Vill hon ha hjälp att avsluta sitt liv – och andras – kommer hon att kunna göra det, legitimt. Det är bara att vänta på upprepade propositioner i Riksdagen.
Att utplåna den sociala skillnaden mellan könen är omänskligt och absurt i sig självt. Men det är vad tidens tyranni vill åstadkomma. Värre än Maos, värre än Lenins och Hitlers, eftersom det förvrider själva människan. Om vi inte vaknar till insikt kommer människan att förlora sin värdighet och bara räknas lika till sitt värde. Det är materialismens kärna.
Historien visar vilken lång och omänsklig utveckling alla tyranner leder oss till, när de vill förändra oss. Om vi nu socialt ska frigöras från vår egen mänskliga natur, vilket vi gör när vi inte längre får leva normalt i skapelsens sexuella olikhet, blir vi landsflyktiga från oss själva, som Robert Spaemann antyder i förordet till Gabriele Kubys bok ”Die globale sexuelle Revolution”, 2012.
Men för Gud behövs bara ett ögonblick. När människan mött det levande Guds ord rasar tyrannernas planer ihop som korthus och hon får åter leva enligt sin natur och hon kan ta emot hela sitt liv som en gåva från Gud. Familjen återfår sin centrala plats i samhället. Det var det de gamla grekerna, före Guds självuppenbarande i Jesus Kristus, har menat med ”politisk frihet”!
Tar människan upp kampen mot djävulen kan hon räddas – som Jona ur valfiskens buk (”De tog Jona och kastade honom över bord och havet upphörde att rasa… Herren lät en stor fisk sluka Jona i tre dagar och tre nätter… På Herrens befallning spydde fisken upp Jona på land (Jona 1:15; 2:1; 2:11)”. Herrens Ord gjorde detta. Herren behövde bara ett ögonblick. På samma sätt kan kämpande kristna vittna om en större kraft och en större visdom än aldrig så många moderna tyranner! När Gud talar och människan hör och lyssnar, återställs naturen i sin ursprungliga harmoni. ”Detta tempel kommer att läggas i ruiner men på tre dagar skall jag bygga upp det igen”, sade Jesus men syftade inte på Jerusalems tempel utan på sin egen kropp som efter döden på korset uppstod till liv igen.
”Då mina krafter sinade vände jag mig till Herren. Min bön nådde dig, nådde ditt heliga tempel” (Jona 2:8).
Världen kan fortfarande räddas ur sin irrlära och Kyrkan ur sin moraliska kris. Också detta fordrar modets dygd, som prästsällskapet i Paderborn nyligen visat (läs här), och kardinal Müller också visat i en längre, aktuell intervju. ”Anpassning till denna världens anda” är inte rätt väg för Kristi lärjungar! (läs här)
diakon Göran Fäldt