Om än ”kärnstaten” faller – förtvivla ej!

Om än ”kärnstaten” faller – förtvivla ej!

Gud försvarar sanning och rätt – Han älskar det rätta men hatar orätt (Ps 45). Guds ord är sanning. Samvetet är vårt ledljus till sanningen, vår inre kompass, vår mänskliga värdighet.

Både små och stora beslut vi tar följer – eller bör följa – samvetets regler. Men vad är samvetet och vilka är reglerna för samvetet?  

Samvetet är egentligen ett filosofiskt begrepp och inte ett teologiskt. Filosofin grundar sig på förnuftet, teologin på tron. Båda är viktiga och lika avgörande för alla våra mänskliga beslut och handlingar. De kan inte vila på våra åsikter utan på lag. Samvetet, till skillnad från övertygelserna, däremot har kraften av gudomlig lag, naturens lag och det nya förbundets lag i Kristus Guds Son, Frälsaren.

Det är först när våra personliga åsikter genomlysts av naturens lag och evangeliets lag som vi börjat vandra frälsningens väg. Vi vinner vårt eviga liv, eller förlorar det, beroende av samvetets regler som ger oss kunskap om det som är rätt och det som är orätt. ”Gud försvarar sanning och rätt – Han älskar det rätta men hatar orätt”, har vi redan funnit i den Heliga Skrift.

Det betyder att Gud också dömer gärningarna efter sin lag som vi bara kan känna genom samvetets regler. Varje beslut är alltså underställt Gud som gett oss livet och utrustat oss med förnuft genom skapelseplanen och med tron genom dopet. Förnuftet och tron är ömsesidigt befruktande som vi kan lära oss i S:t Johannes Paulus II:s encyklika Fides et ratio (1998).

Samvetets betydelse ligger i att ge oss en moralvetenskap. Trons uppgift är söka den oföränderliga och eviga sanningen. Just av den anledningen är samvetet också en filosofisk stridsfråga. Martin Luther ansåg att samvetets frihet var förlorad genom arvsynden. Den tyske filosofen Friedrich Nietzsche ville helt avskaffa begreppet.

Min längtan – och säkert också er – är att finna den odödliga sanningen och leva efter den och därigenom också undervisa om den som vittnen för en sanning som är större än vi själva. Vi har som kristna denna längtan gemensamt eftersom vi hör till Kristi kropp. Som lärare för dem som ännu inte känner Kristus, måste vi förvalta den moralvetenskap som Kyrkan ger oss genom sin apostoliska auktoritet. Det är det krav alla katoliker måste ställa på sig själva. Att försumma det är synd. Heliga ärkeänglar, kom till vår hjälp!

Ärkeänglarna Mikael, Rafael och Gabriel följer Tobias på hans väg att finna sin hustru. Francesco Botticini, 1470
Ärkeänglarna Mikael, Rafael och Gabriel följer Tobias på hans väg att finna sin hustru. Francesco Botticini, 1470.

 

Utan den katolska moralvetenskapen är vi varken vittnen eller lärare. Med moralvetenskapen som kriterium för våra beslut och val, blir vi vittnen för Gud den Treenige som vill göra oss till goda människor. Konfirmationens sakrament stärker oss i vårt uppdrag att förmedla Guds inbjudan till ett heligt liv på jorden och ett saligt skådande av Gud i himlen efter vår jordiska död. Vi måste vara rättänkande, rättrådiga och rättfärdiga i allt vi företar oss. Vi kan inte välja något mindre som Kristi lärjungar och Guds barn. Att välja bort det är allvarlig synd, eftersom vi sviker vårt uppdrag till medmänniskorna.

Gud är Herre över livet och döden. Ingen av oss kan tro eller säga något annat. Guds Ande gör oss ödmjuka inför alla frågor som rör livet och döden. Det fyller oss med respekt och vördnad. I alla etiska frågor kan vi bara peka mot Gud och inte mot oss själva. Naturens lag är Guds vilja och skapelsens lag. Tron är förbundet med Gud i ömsesidig kärlek. Det är den odödliga sanningen som frälser människan från synden och den eviga döden.  

Om samhället däremot gör sig till herre över livet och döden, som när det gäller de moderna lagarna om aborterna, äktenskapen, provrörsbefruktningen, det läkarassisterade självmordet och eutanasin, gör det sig skyldigt till kollektivt högmod. Samhället förnekar sitt uppdrag att bygga ett gott samhälle för människorna. Den moderna tiden förnekar genom Djävulens inflytande naturlagen och den evangeliska lagen som grund för människan. Den tillför människorna lidande. Därför definieras djävulen genom hatet och vägran att tillbe Gud.

Avvikelser i naturen och hos arterna är många och vanliga. Avvikelser i människans liv och relationer måste alltid tolereras med respekt men inte upphöjas till norm. När ett samhälle likställer samkönades gemensamma liv med mannens och kvinnans gemensamma liv i äktenskapet, utropar samhället ”att naturlagen inte finns”, skriver rättsfilosofen Pierre Manent i boken ”Naturlagen och de mänskliga rättigheterna” (Natural Law and Human Rights, University of Notre Dame, 2020).

Det är resultatet av att filosoferna har blivit teologer och teologerna blivit filosofer. När samhället genom sina lagar övertar religionens roll blir det till slut ett antisamhälle. Det kan liknas vid en vacker skog som tystnat och där ingenting längre rör sig.

Det kan vi förhindra genom att till fullo leva vardagslivet som kristna i en sekulariserad tid. Inte ens om ”kärnsamhället” ser ut att försvagas har vi rätt att förtvivla. Vi måste ingjuta nytt mod och själva leva förnuftets och trons liv.

I ett samhälle i fritt fall rör sig folket i två riktningar, inre depression och landsflykt. De skall vi aldrig understödja. Den nu förlamande pandemin uppmanar oss att inse livets skönhet och att ställa alla våra krafter i livets tjänst. Ingenting är omöjligt för Gud.

Vi ber till Gud att rädda oss: ”Försvara sanning och rätt!” –  ”Din högra hand skall göra underbara gärningar” (Ps 45).

S:t Josef, Återlösarens beskyddare, be för oss och Kyrkan!

                                                                                                            diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran FäldtGöran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han är mångårig ordförande i katolska stiftets Utskott för  Äktenskap och familj. Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område. Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2010 och är för närvarande engagerad i förberedelserna till de nordiska familjedagarna i Norge i maj 2020. Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta tillfälle att vara en hjälpande hand i människors nödsituationer och kan förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med debattartiklar i Katolskt Magasin och skriver betraktelser inför helgen i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982. Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.