Maskeradbalen – fastetidens teologi

När skottet avlossats i ryggen på kungen ropade gärningsmannen Anckarström ”elden är lös” så att han själv i det kaos som uppstod kunde ta sig ut på gatan utanför gamla operahuset.

Det byggdes på uppdrag av kung Gustav III vid nuvarande Gustav Adolfs torg norr om Helgeandsholmen där vårt Riksdagshus nu ligger.

Kring kungen samlades en förskräckt ring av personer som kunde konstatera att kungen fortfarande levde men hade svåra smärtor i ryggen och blödde ymnigt.  

Det handlade om en statskupp genomförd av mot kungen fientliga adelsmän. Jacob Johan Anckarström, som var vald att utföra dådet, togs till fånga och dömdes till döden, först genom hudflängning framför Riddarhuset och sedan halshuggning på gamla Galgbacken i Hammarby söder om Stockholm. Han dog där den 27 april samma år, 1792.

Det dödligt sårande skottet på den svenske kungen avlossades under en maskerad sent på kvällen den 16 mars 1792 i operahuset i Stockholm inte långt från kungliga slottet Tre Kronor där kungen avled den 29 mars av såret i ryggen.  

Hela Europa skakades i sina grundvalar av händelsen så som också skett tidigare när den engelske kungen Karl I Stuart avrättades med halshuggning i London 1649 och när drottning Mary Stuart av Skottland avrättades 1587 i Fotheringhay Castle i norra England, sannolikt på drottningen Elisabeth I: s befallning.  Alla dessa kungamord och drottningmord har maktpolitisk bakgrund. 

Under 1800-talet skrevs flera operor med mordet på Gustav III som historisk källa. Den förnämsta av dem som fortfarande spelas i hela världen är Guiseppe Verdis opera ”Maskeradbalen” Un ballo in maschera, 1859. Själva librettot som ger handlingen är i sig självt en riktig maskerad. Ämnet var politiskt känsligt och namn och platser från den historiska scenen maskerades till oigenkännlighet.

Musikaliskt gripande är Maskeradbalen en klassiker. I Sverige har den framförts på Kungliga Operan med stor framgång med flera hundra föreställningar under 1900-talet.

Bakgrunden till upproret mot Gustav III från delar av högadeln var kungens avsikter att militärt stödja det av revolutionen hotade franska kungahuset Bourbon. Riksdagen var hos oss av en annan uppfattning och ville inte låna upp pengar för kungens planer. Den svenske kungen hade genom en statskupp 1772 gjort sig till envåldshärskare och blivit impopulär bland stora delar av högadeln. Hans avsikt var att få slut på rivaliteterna mellan två partier, kallade hattarna och mössorna.

Det franska kungaparet ställdes inför rätta och avrättades offentligt på Place de la Concorde i Paris.  Ludvig XVI giljotinerades 21 januari 1793 och drottning Marie Antoinette 16 oktober 1793.

Den historiskt mest berömda av alla politiska sammansvärjningar är mordet på den romerska statsmannen Gaius Julius Caesar den 15 mars 44 f Kr. i Rom.

Han mördades av ett tjugotal konspiratörer i sammansvärjning. De högg ner Caesar med 23 knivhugg i protest mot hans reformprogram för statsförvaltningen som hade betydelse för hela det romerska kejsardömet.

William Shakespeares ”Julius Caesar” skrevs 1599 - 1600 och spelades i London åren före Elisabeth I: s död. Under denna tid med en stark regerande drottning var farhågorna många för att ett inbördeskrig skulle kunna bryta ut i det maktvakuum som skulle uppstå efter hennes död.  Splittringen mellan kristna var ett farligt fermentum som kunde leda till allvarliga förföljelser och grym död.

Gustav III: s historia och de konstnärliga tolkningarna av maktspel och intriger efter hans död är exempel på syftet med fastetiden. Det är en tid för ärlighet och undanröjande av konflikter som skadar det gemensamma livet både i Kyrka och samhälle. Det kan också vara en tid för tacksamhet mot andra. Som katoliker kan vi faktiskt tacka Gustav III för hans toleransedikt 1781 som tillät oss katoliker att fira den heliga mässan i egna kyrkor. Utan honom hade vi varit en underjordisk påvetrogen kyrka som i Kina. Ediktet 1781 är det första steget mot full religionsfrihet i Sverige. Full religionsfrihet kom först 1951. Då var Kyrkan återupprättad i Sverige efter drygt 400 år av avstängning. Vi har vår egen kardinal som kan delta i ett påveval.

 Maskeradbalerna säger att maskerna är ett skydd för hemligt agerande som syftar till makt. Det är något lömskt som själva djävulen. De är alltså inte moraliskt försvarbara. Kupper och intrigerande är inte heller moraliskt försvarbara utan, för kristna, synd.

Fastan är en tid i det offentliga rummet då maskerna ska tas av och de verkliga ansiktena visas fram. Jesu ord i Bergspredikan, ”Saliga är de renhjärtade, de skall se Gud” (Matt 5:8) är vad de troende kristna vill försöka förverkliga under tiden från Askonsdagen till Herrens Påsk.

Historiens många exempel på manipulation av människor och falska angrepp på medmänniskorna är en nyttig påminnelse på att fastetidens askes och sökande efter renhet ska bära frukt efter denna tid av omvändelse och bot.

Hederlighet och förmåga att erkänna fel och be om förlåtelse är vad fastan kan åstadkomma. Det kan man säga är maskeradbalernas teologi.

                                                                                                                               diakon Göran Fäldt