Latinska mässan, den extraordinarie formen, och S:t Paulus VI: s missale
Kardinal Gerhard Müller, som varit prefekt för Troskongregationen i Rom 2012- 2017, säger något mycket viktigt i sin kommentar, Cardinal Müller on Traditionis Custodes: ‘The Shepherd Hits the Sheep Hard With His Crook’| National Catholic Register (ncregister.com), till påvens motu proprio, Traditionius Custodes och det är att båda sätten att fira den heliga eukaristin hör till den katolska traditionen av mässan sedan Kristus instiftat den.
Mycket har redan skrivits som kommentarer till påven Franciskus’ riktlinjer, bland annat av vår egen biskop, kardinal Anders Arborelius, Kardinal Arborelius svar på reaktioner efter påvens motu proprio "Traditionis custodes" | Katolsk Horisont (katolsk-horisont.net), och det är att förvänta att diskussionen blir livlig i Kyrkans många stift under överskådlig tid. Biskoparna är ju de lokala bärarna av Petri nycklar och de som står närmast det petrinska ämbetet. Alltså kommer frågan om mässfirandet beröra oss alla.
Om det nu också blir strid i Kyrkan om rätten att fira mässan enligt S:t Johannes III: s missale 1962, och som tilläts av Benedikt XVI genom Summorum pontificum (2007) och har kallats den extraordinära formen av den heliga mässan, måste vi fråga oss vad vi menar med lydnaden till påveämbetet. Det är ju nu efter Andra Vatikankonciliet som vi har firat mässan enligt S: t Paulus VI: s missale 1970 som den ordinarie formen på folkspråket och det kan inte råda någon tvekan om att det är Kyrkans universellt gällande mässordning.
Kardinal Gerhard Müller definierar enheten inom Kyrkan på följande sätt: ”Det består av det synliga inlemmandet i Kristi kropp (trosbekännelse, sakramenten, den kyrkligt-hierarkiska kommunionen) och lika mycket i hjärtats förening, alltså i den Helige Ande. Vad detta betyder är dock inte lydnad till påven och biskoparna i den sakramentala disciplinen, utan heliggörande nåd, som involverar oss i den osynliga Kyrkan som kommunion med Gud i Hans treenighet”.
Han säger också något om vår katolska relation till den påvliga auktoriteten som kan vara oss till hjälp om vi som katoliker uppskattar både den senaste mässordningen enligt Paulus VI och den äldre enligt Johannes XXIII och står frågande till att den äldre formen inte längre enligt påven Franciskus’ motu proprio, Traditionius Custodes 16 juli 2021 skulle få firas offentligt i kyrkor och kommuniteter:
”I den påvliga auktoriteten ligger nämligen inte ett yttre och ytligt krav ställt på de trogna att lyda och ingenting annat, alltså egentligen viljans underkastelse, utan i att göra det möjligt för de trogna att övertygas med eftertanke, vilket är något av väsentligt större betydelse. Som S:t Paulus sagt till sina ofta oregerliga korinthier, ”Men i församlingen vill jag hellre tala fem ord med mitt förnuft, så att också andra får lära sig något, än tusentals ord med tungor.” (1 Kor 14: 19).”
Kardinal Gerhard Müller, som tidigare prefekt för Troskongregationen, och förre prefekten för gudstjänstkongregationen, kardinal Robert Sarah (2014-2021), har länge oroat sig över de friheter lokala präster, och till och med biskopar, tillåt sig i individualistisk riktning med förändringar inom mässan som faktiska skadat enheten i Kyrkan. Kardinal Müller säger i den frågan:
”Den romerska Kyrkan får inte överföra ansvaret för enheten i kulten till biskopskonferenserna. Rom måste övervaka översättningen av de normativa texterna i Paulus VI: s missale, liksom också de bibliska texterna så att trosinnehållet inte fördunklas. Antaganden att man kan ”förbättra” verba domini (t.ex. pro multis – ”för de många” under konsekrationen, och et ne nos inducas in tentationem – ”och inled oss icke i frestelse” – i Fader vår), motsäger tron och enheten i Kyrkan mycket mer än att fira mässan enligt Johannes XXIII: s missale.”
Det betyder för oss alla att vi nu måste ägna oss än mer åt bönen, och just i år med hjälp av S:t Josefs förböner, för att striderna kring de olika mässformerna inte ska splittra oss utan fördjupa vår tro och vår katolska enhet. Vi har ju också ett utmärkt tillfälle just dessa söndagar i juli och augusti att, i trogen lydnad och gemenskap med vår biskop Anders Arborelius, låta evangelierna om Livets bröd skänka oss det ljus vi så väl behöver för arbetet med evangelisationen.
diakon Göran Fäldt
