En ohederlig demonstration för lust och otukt

En ohederlig demonstration för lust och otukt

Det finns de som nu protesterar högljutt mot minskade abortmöjligheter. Man vill förhindra framtida angrepp på en existerande abortlag.

Men att säga att det är en fråga om makten över sin egen kropp är en skenmanöver. Det finns nämligen ingen som ifrågasätter en kvinnas rätt att bestämma över sin egen kropp. Det finns inte något juridiskt eller lagligt problem med rätten till och över sin egen kropp.

De som protesterar mest argsint mot den amerikanska högsta domstolen som nu i juni 2022 ryckt undan en gammal dom (1973) som i praktiken inneburit rätt till abort i hela USA, kritiseras av abortmotståndare för att inte tänka på barnets rätt till liv. Deras allvarliga kritik är befogad och måste få höras: ”Rör inte mitt barn!”

Unga pro-life aktivister framför Högsta domstolen i Washington, USA, efter beslutet till skydd för det ofödda livet

Unga pro-life aktivister framför Högsta domstolen i Washington, USA, efter beslutet till skydd för det ofödda livet (foto Anna Moneymaker, /Getty images), National Catholic Register. 

 

Men det är ändå inte det protesterna från abortförespråkarna handlar om. Upproret och striderna handlar inte om rätten över kroppen eller rätten till liv. Det handlar om rätten till det fria sexlivet. ”Ingen ska lägga sig i med vem eller var eller i vilken ålder någon vill ha utomäktenskapligt sex med någon”. Det är det som upprör, det är på det området man demonstrerar och det är på det området politiker och opinionsbildare går till storms. Parollen är: ”Rör inte mitt sexliv!”

Om de sexuella handlingarna av slarv eller av annat misstag leder till att ett barn kommer till, måste, hävdar man, aborten finns kvar som en odiskutabel rättighet och sista utväg i hela landet – i varje land – eftersom man menar att det i varje land finns måste finnas rätt till fria och samtyckande sexuella handlingar. Det är den moderna definitionen på det moraliska förfallet i vår tid. Det har varit en revolution i blod och död.

Det är därför alla verkar nöjda med den svenska abortlagen eftersom ingen vågar påstå att sexuella handlingar har allvarliga konsekvenser för hela livet.  Sex är ju friskvård, har till och med något departement skyndat sig att säga som stöd för sex och samlevnadsundervisningen i skolorna. Det är ett allvarligt fysiskt och mentalt olyckligt råd man har gett de unga under de senaste 50 åren.

Vi misstar oss alltså om vi tror att de som strider för aborträttigheter tänker juridiskt på rätten att bestämma över sin kropp – vilken ingen förnekar – eller vill ta ansvar för att ett barn alltid skall vara önskat och välkommet och därför med gynekologernas stöd väljer bort barnet. Det är det utomäktenskapliga sexlivet man vill se som en mänsklig rättighet. För att det ska fungera i den framtida livsprocessen måste aborterna vara rättigheter. Amerikansk statistik säger att ungefär 85 % av alla aborter begärs av ogifta kvinnor.

För att slippa obehaget med aborterna bör alla alltså ha tillgång till preventivmedel. Det är numer samhällskunskap att känna till. Men de som begär aborter använder ju redan preventivmedel? Behövs det möjligen här ett bättre socialt stöd och mer information? Nej, vi behöver ett annat och livsbejakande samhälle med goda insikter om livets stora gåva.

När det globalt utförs miljontals aborter kan man fråga sig varför preventivmedlen inte garanterar det fria sexlivet och det ansvarslösa sexlivet. Det är uppenbart att hela den sexuella revolutionen är en humanitär och moralisk katastrof. Den är till och med värre än klimatförändringen.

Den amerikanska domstolens beslut att sätta stopp för en federal lag för fri abort är en seger för livet och för mäns och kvinnors ansvarsfulla sexuella handlingar. Hundratusentals barn kommer att överleva och deras föräldrar kan glädja sig åt låta sina barn erfara kärlek och inte förkastas och dödas i moderlivet. Massor av människor kommer att tänka om och förstå misstagen. Det är de som har framtiden i sina händer!

                                                                                                        diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran Fäldt

 

Göran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han har i många år varit ordförande i Katolska utskottet för äktenskap och familj (KUÄF), som nu heter Familjeutskottet (FU) från nyåret 2023. Diakon Göran fortsätter nu som ledamot men inte som ordförande. 

Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året  förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område.

Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2012 och är för närvarande engagerad i det nordiska familjerådet som utbyter erfarenheter och diskuterar utvecklingen i stiften på familjeområdet.

Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta haft tillfälle att stödja människor i nödsituationer och kunnat förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Han är inte längre aktiv i Caritas lokala arbete.

Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med artiklar och bloggar i Katolskt Horisont och skriver ibland debattartiklar i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus’ katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982.

Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och har suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.